Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Åke Gustafsson: Livsgnistan. Med utkast till ett litterärt program - Uralstringen - Utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKE GUSTAFSSON
förs upp i stratosfären och därifrån någon
gång kastas ut i mellanplanetiska områden.
För mig ligger det något frestande i denna
tanke. Hela vårt solsystem vimlar måhända av
liv på enkla stadier. Sporerna myllrar ute i
rymden. De flesta av dem förintas, men då
och då, kanske med årtusenden emellan,
hamnar någon på en främmande planet. Vad gör
det om de flesta icke finner lämpliga
betingelser för att kunna leva upp? Universum är
tålmodigt. En gån g, kanske först om millioner
år, dalar en jordisk spor långsamt ned på en
främmande planet och förmår att utveckla sig.
Panspermin och uralstringen kan synas
utesluta varandra, men intet hindrar att båda
företeelserna bidragit att befolka vår jord och
oupphörligt låter livet födas i avlägsna delar
av universum.
Ibland om kvällarna när jag sitter i ett
alldeles tyst rum och det skymmer allt tätare,
hör jag det ringa i mina öron liksom om
mycket små korn stötte till varandra. Ibland
ljuder det som krossat porslin mot en sten,
ibland susar det så fint som ståndarna vajar
i en gräsblomma eller en blåklocka rör sig av
sin egen tyngd när vinden nästan är stilla. Så
tänker jag mig att det är högt uppe. Fina
stoftkorn, från solen och planeterna, från döda
småvärldar och meteorer, stöter ständigt
samman till ett sakta brus, och vid dem häftar
sig livet, mestadels för att dö — hastigt på
grund av ultraviolett strålning, långsamt på
grund av kyla eller hetta, men också för att
någon gång leva vidare långt borta.
Denna tanke är vad den ger sig ut för att
vara, en möjlighet, kanske lika sannolik som
sin motsats. I vetenskapliga diskussioner bör
man i sådana fall, tycks det mig, ansluta sig
till det alternativ, som ter sig intressantast
eller drar med sig långtgående konsekvenser.
En kritiker med syra i magen eller ättika
i hjärnan får gärna hålla sig till vad som kan
bevisas, blott han i så fall kommer ihåg att
knappast något i vetenskapernas värld kan bli
fullt bevisat.
UTVECKLINGEN
Om ingenting annat inom biologien har det
skrivits så mycket som om utvecklingen.
Journalister, författare och humanister förfäktar
numera utvecklingsläran, och de flesta
naturvetenskapsmän ansluter sig oförbehållsamt till
den, men blott få gör klart för sig svagheterna
i åtskilliga av Darwins huvudteser. Det måste
emellertid anses styrkt att arterna inte är
någonting en gång för alla givet utan
underkastade ständiga förändringar och att med
bestämda mellanrum i jordens historia
alltmera komplicerade varelser har bildats, först
ryggradslösa djur av alla de slag, så kräldjur,
fiskar, fåglar och slutligen däggdjur, sist av
alla människan. Tyvärr har de sammankittande
länkarna visat sig så förvånansvärt få att
enstaka forskare på fullt allvar vågar hylla
fördarwinistiska åsikter och förneka
evolutionen (Heribert Nilsson). Detta är nog att
gå för långt, men låt oss frimodigt erkänna att
vi ännu vet föga om hur utvecklingen tillgått.
Ett är säkert: det enkla stamträd som
biologerna för ett femtiotal år sedan uppställde,
existerar inte, i stället ger ett nätverk, som
består av utvecklingslinjer delvis fria från
varandra, den rätta bilden.
Det har ofta framhävts att de enklaste
varelser vi känner, bakterier, encelliga alger,
gisseldjur och så vidare, skulle vara lämningar
av den tidigaste organismvärld som existerat
på jorden. Detta är föga troligt. Vi vet att
arterna förändras, år för år, växlar till sin
sammansättning med klimatiska förhållanden
och ständigt reagerar mot ändringar i
yttervärlden. Hur vore det då möjligt att den
amöba som jag såg i går i mikroskopet skulle
508
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
