Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Artur Lundkvist: Två dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
Kärlekens näste av rosor river handen i blod.
Vargtänder blottas. Man och kvinna är två halvor
vända mot varandra som spelkortsfigurer: en strid
mellan blinda som inte känner sina egna vapen.
Du har sett de solglimmande ryggarna på hästar
som löper uppför branter mellan böljor av träd.
Men inte ens djuren med sin renare instinkt
undgår längre de fällor som gillrats i grönskan.
Människan har fördrivit sitt djur och släckt
sina innersta bilders glöd. De bleka männen
har stulit det goda och vänt det till ont: nu
uppreser sig det onda för att hämnas detta svek!
De har stulit Kristus och sträckt hans armar uppåt,
rätat ut hans vredgade händer, förfalskat dramat,
givit honom ögon av oliver i stället för lågor
och dolt hans mannakropp i mantelns vita grav.
Vem önskar längre att förtära ett lejons hjärta
eller en näktergals tunga? Modet och välljudet
är bara en förbannelse bland andra, ett tvång
med blodiga rötter i en bortglömd ödesjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
