Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Emmanuel d’Astier: Sju sommardagar. Paris augusti 1943. Från franskan av Victor Vide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMMANUEL d’ASTIER
jag in till en antikvitetsbokhandlare på Rue
Bonaparte, som jag var kund hos 1936. Jag
sökte efter några diktsamlingar. Bokhandlaren
bad mig om mitt namn så skulle han skicka
kataloger. Han skrev upp Jean Jacques Bourlier,
Rue des Belles Feuilles. Jag kunde faktiskt inte
gå därifrån, jag kunde nästan inte röra mig.
Jag kände mig som en fluga som fastnat i
honung och hade skuggan av en hand över
sig. På en av hyllorna stod en diktsamling av
Emmanuel d’Astier — mellan en Barrès och en
Apollinaire. Bokhandlarn följde min blick.
— Texten är inte stort värd, men Annekoffs
litografier är enastående, framkastade han. Ni
kan få den för tvåhundra francs.
Jag svarade inte.
— Alldeles nyss vågade jag inte erbjuda er
boken, fortsatte han, ni påminner nämligen om
Emmanuel d’Astier. Han brukade gå här i
bokhandeln. Men han var magrare och längre. Ni
är mörkare.
— Det påstås att jag liknar honom.
— En god vän till er kanske?
— På sin höjd en bekant.
Nu kan jag se botten på grytan alldeles inpå
mig: där är Place St-Germain-des-Prés, Café
des Deux Magots, Le Divan — bokhandeln —
och Martineaus. Står bokhandlarn bakom rutan
med sin galla och sin Stendhal ... Men d’Astier
är ju död sedan tre år tillbaka och jag skulle inte
röra en fena om man så ropade hans namn mitt
i örat på mig. Var det någon som kallade på
Bernard så skulle jag däremot rycka till.
Jag tar metron vid Bienvenue. Grytan spökar
fortfarande i min fantasi. Månne det är lukten
i metron — denna unkna gruvlukt som plötsligt
får mig att känna mig som både Jekyll och
Hyde? Jag sätter mig på bänken med ryggen
mot väggen och affischerna på andra sidan
rälsen suddar plötsligt ut Jekyll: den ena
affischen är vit och den andra visar en lycklig
moder som säger till sina barn: "De magra
dagarna är förbi — pappa har fått arbete i
Tyskland." Ett tåg rullar förbi och Jekyll skjuter
undan Hyde: i första vagnen ser jag nämligen
Drieu la Rochelle med den hängande
underläppen och de bleka ögonen: han stirrar rakt
framför sig utan att se mig.
Jag dyker upp ur underjorden vid
Victor-Hugo. På platsen ovanför finns det inte stort
mer kvar av Hugo än minnet och en sockel:
bronskroppen har gått till smältugnen. På platsen
möter jag min kumpan som vi döpt till Folkens
Fader och som slår följe med mig.
— Låt oss gå ända fram till Boulogneskogen,
säger han, Ravaillac vill trycka din hand innan
han ger sig av till maquin. Hans grupp har just
avslutat sin åttonde operation, men nu har dom
ingen ammunition längre.
Jag tycker inte om den här stadsdelen i dag.
Det ligger skuggning i luften: det är alldeles för
många män som försöker markera andra män
— som i rugby. Det är svårt att skilja vänner
från fiender. Inte ens kvinnorna ser naturliga
ut: de verkar tillgjorda därför att de inte bär
sådana där löjligt höga hattar mitt på hjässan
som bättre än alla silkesstrumpor i världen är
ett säkert tecken på överklass.
I Boulogneskogen liknar flanörerna alltför
mycket dem jag mötte på Place Victor-Hugo.
Och jag talar om för Folkens Fader att jag
känner mig olustig.
— De är våra allihopa, säger han. Ravaillac
är romantisk när det gäller skyddsvakten.
Under akaciorna i skogen dyker en
vilsegången själ upp: det är en av våra amasoner.
Måndag
Det är verkligen samma lukt. Och så denna
andedräkt — frisk på sommaren, varm på
vintern. Och samma oljud. På det stora hela taget
inga förändringar — bara att metron nu verkar
som en express när den rusar förbi varannan
station utan att stanna och så det där mystiska
utseendet på de stängda stationerna, som
fortfarande lever i all stillhet.
662
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
