Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Martin S. Allwood: Ronald Bottrall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARTIN S. ALLWOOD
RONALD BOTTRALL
1
Ronald Bottrall, British Councils
chefrepresentant i Sverige under det andra världskriget,
är en av det engelska trettiotalets mest
oortodoxa och egeninriktade figurer. Han är född
1906 och härstammar från Cornwall, en av
Englands keltiska provinser, där han bodde
i nitton år utan att någonsin under hela denna
tid bege sig bort ifrån sin hemort. Han växte
upp i en koncentrerat keltisk och provinsiell
miljö som stundom stod i öppen motsättning
till det övriga England. Det är endast
etthundrafemtio år sedan det komiska språket dog ut;
engelsmännen kallas fortfarande "utlänningar"
av folket i Cornwall. Bottrall synes också ha
absorberat mindre av det specifikt engelska
kulturmönstret än hans samtida diktarkolleger.
Vid nitton års ålder lämnade han sin
hemort Camborne i Cornwall för att studera vid
universitetet i Cambridge. Socialt och
känslomässigt tycks Cambridge ha gjort förvånansvärt
lite intryck på denna egensinniga natur;
hänsyftningar på universitetet förekommer här och
var i hans dikter, men sällan med gillande.
Däremot har den naturvetenskapliga jargongen vid
universitetet efterlämnat märken i hans
diktning. Säkerligen har också den vänskap som där
stiftades med William Empson, samt umgänget
med dr Leavis och den radikala Scrutiny-kretsen
varit av stor betydelse. Därefter har Bottrall
kastats runt alla världens hörn, från Amerika
till Malacka, från Finland till Polen och Italien.
Från sin provinsiella isolering i Cornwall slunga-
des han abrupt ut i stora världen och blev
engelsk kosmopolit. Hans poesi innefattar i sig
hela spännvidden mellan dessa två bakgrunder.
Detta är Bottralls yttre ram.
Hans inre utveckling brottas naturligtvis
med helt andra problem. I hans första
diktsamling, "The Loosening" (Lösgörandet), som
kom ut 1931, finner man hans
programförklaring som diktare, och samtidigt en av hans
bästa saker. Dikten heter "The Thyrsus
Re-tipped" (Bacchusstaven med ny spets). I första
strofen gör han upp med det
romantiskt-poetiska:
Näktergalar, anangke, en solnedgång eller den
eländigaste blomma
var förr poesiens potentialer,
men vad har de nu med varandra att göra
med Dionysos eller med mig?
"Näktergalar" kan fattas som en känga till
exempel åt Keats’ "Ode till en näktergal" och
klichéromantiken. Sista raden utsäger klart, att
det inre sammanhanget mellan den klassiska
mytvärldens olika element gått förlorat för oss,
den livgivande helheten är borta.
I en följande strof heter det att diktaren
försökt sig på Valérys och James Joyces
livssyn och stil, men att dessa "passade illa för
min läggning". Han kunde varken finna sig
till rätta i den klassiska världen eller i den
moderna. Han var perplex och visste inte vart
han skulle vända sig (jämför Cecil Day Lewis’
676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
