Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Arne Hirdman: Minnets man i nordisk dikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNETS MAN I NORDISK DIKT
ö, paradisets pupill. Han har sjungit liv i
Himmerlands ödsliga hedar och han har hyllat
storstaden Köpenhamn. New York och
Malacka-djungeln — det kan komma på ett ut för den
som ser till vitaliteten och livsglädjen!
Hårdheten-ömheten är ett annat kontrastpar
hos Jensen. När tecknades en hårdare gestalt än
köldtrotsaren Dreng i "Bræen"? Och å andra
sidan, vem skildrade ömmare än Jensen kvinnan
som moder, madonna, mirakel? Tendensen—
tonen är kanske den fruktbaraste motsättningen
i författarbilden. Där den sammansmälter når
Jensen högst, som t. ex. i långa stycken av "Den
lange Rejse".
Ovanstående som en sorts blandning av
inledning och ursäkt för ett eventuellt vilseklivande
i kaos. Jensen är oöverskådlig, har man lyft en
flik är man fången där.
»
Men nu gällde det närmast mytdiktaren
Johannes V. Jensen. Jensens "Myter" finnas
samlade i nio band och antalet överstiger 150.
Det kan synas mycket, men det är så mycket,
mycket mer! Vad en jensensk "Myte" är? Det
är inte en novell, inte ett prosapoem, inte en
essay, det är överhuvudtaget kategorilöst i den
meningen. Myten är en universellt förtätad vision,
evighetens puls slår i den, minnet har fiskat
upp den bland livets vrakgods, det är något
som syns emedan det ser själv. Var och en
vet hur nyckfullt minnet arbetar, man minns
"godtyckligt". Och ändå, menar Jensen, ligger
förklaringen här någonstans. Minnet plockar,
till synes på måfå, men sammanhang är vad
minnet plockar. Jensen ser inte förrän han ser
ett sammanhang. Tag vad som helst — blott
det haft tyngd för öga och minne — och ställ
det sub specie aeternitatis, evigheten skall lysa
på det. När livet står på glänt in mot sin egen
förklaring, då är mytdags! När vanan somnat,
vardagen slocknat och logiken gått i dvala,
vaknar släktminnet, det vidunderligt öppna ögat,
Rundetaarn. "Jeg ser ..."
Jensen brukar själv förklara saken så här:
"Jeg har nu en Opal paa min Pen, den er
i alle Farver; gamle Geysirudbrud og Vulkaners
Glød gemmer sig i den, med den og Bøgerne
hæver jeg mig over Tiden. Det lyder maaske
vigtigt, men er virkelig sändt, at hverken med
en Herregaard, en Portefølje, rede Penge eller
et Harem kunde man afkøbe mig min Opal."
Den opalen har även ett enklare namn:
inlevelseförmåga. Jensens gåta är både gömd och
avslöjad i det ordet. Hans inlevelseförmåga är
en direkt fysisk påfrestning för den oförberedde.
Det bär av in mot cellen, urcellen, det första av
allt. Det verkar som om han ställde sig på
förnimmelsens sida mot läsaren, han tindrar
otagbar som en upplevelse, ett ting. Gäcksammare
än någon narrar han till helomvändning, man
tror sig se inifrån—ut, tror sig läsa om en
insekt och svävar plötsligt i skyn, "et
Spilleværk, en Tone i Luften".
Han försätter sig inte till fjärran tider, han
hämtar dem hit, har dem redan i detta springande
ögonblick. Historiskt presens är egentligen hans
enda tempus. Längdhopparen Tiden vilar mitt
i språnget, men i själva ställningens harmoni
— hur ligger inte allt utbrett under honom en
tusendels sekund! — avspeglar sig ansatsen och
det förestående nedslaget, ja, samlingen före
hoppet, träningen, uppväxtåren, allt före och
allt efter. Kan man förstå det? Men denna
tusendels sekund breder Jensen över en dag, en
tillvaro. Livets morgon väller upp i honom,
barndomens snäcka åter för örat, universum
kryper till ro i ett sus. "Hvilken Dag blev det
ikke! Det var den eneste Dag, Dagen, uden
Begyndelse eller Ende." Den dagen skildrar han
alltid, hans inlevelse i det lilla balanseras av
utblicken över de stora sammanhangen.
Innan j ag går över till en närmare redogörelse
för några av de mera typiska myterna, vill jag
avliva en invändning som säkert förtätat sig
851
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
