Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Arne Hirdman: Minnets man i nordisk dikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNETS MAN I NORDISK DIKT
och starkaste stannade och togo upp strid mot
kölden, det var tankens och framåtskridandets
födelse, en gnista trots. Miljön var mot oss, vi
böjde den hårda, och se, den blev en
språngbräda som slungade oss rätt in i framtiden!
Resan öppnar med "Det tabte Land", då
tertiärtidens tropiska paradisskogar ännu täckte
nejderna i norr. Gunung Api, vulkanen, är
djungelns härskare och medelpunkt. När den rör
på sig, ve allt levande! Människan vid dess fot,
skogsfolket, darrar av skräck. ’"Manden", deras
fruktansvärde tyrann och ledare, är en skräckens
och grymhetens urbild. Men så föds ett under
i flocken, Fyr, en företagsamhetens solstrimma.
Han hämtar elden från Gunung Api och i dess
sken blir han stammens snille och välgörare. De
första uppfinningarna äro hans: spjutet och
yxan! Det är prometeusmyten i nordisk
version — och så offras även Fyr av det
otacksamma folket. Så en morgon ligger snö på
Gunung Apis hjässa, kölden är på väg, "Bræen".
I "Bræen" ("Jökeln") möta vi Dreng,
köldtrotsaren, "’der ikke kunde give sig i Modgang".
Det är en av nätterna i den övergångstid då
värmen vek och klimatet i Nordeuropa gick över
i slagregn och istid. Det prasslar i skogen av allt
levandes uppbrott mot Södern. Men vid bålet
sitter Dreng och stirrar in i lågorna, sömnlös av
ett sällsamt trots som gnager hans huvud. Runt
honom sova kamraterna, hopen som han tänker
för. Han ruvar på ett vapen mot kölden, tills
han själv blir detta vapen och vandrar bort från
bål och boning, kampen i möte. Den enögde
Dreng är ett stycke Odin, han ser och söker
blott ett: gnistan, elden. I hans kamp med
flintan avspeglas Jensens egen kamp med det
oerhörda stoffet och segern är bådas. Dreng og
Moa! Det är ett darwinskt Adam och Eva,
kylans livsluft svepande genom ett nordiskt
Edén, på skolspråk: den äldre stenåldern.
Jensens avsikt var att sätta naturliga
skapelsehistorien upp mot bibliskan, det är så dags, menar
han.
I "Norne-Gæst", stenåldern, bronsåldern,
järnåldern, folkvandringarna, möta vi något nytt:
just Norne-Gæst, seklers mildögde
genomvandrare, barden och berättaren, en bild av nordbons
"Udve" (längtan ut) och samtidigt av
författarens farfar, den gamle blide vävaren Jens
Jensen. Resan som hem, varje nordbo vet något
här. Jensen ångrade senare att han inte låtit
Gæst gå igenom hela "Den långa resan".
"Cimbrernes Tog" är en myt om
utvandringen från Himmerland — Cimbria! —, folket
väller som ett skri mot södern, hotar Rom men
krossas av bonden Marius — en generation
därefter gödslas jorden kring Aquae Sextiae med
jättarnas ben.
"Skibet" skildrar "mänsklighetens
lymmelålder" och råa vår, vikingatiden. Köpenhamn
grundlägges, kristendomen kommer krypande.
"Katedralen" och "Christofer Columbus" ge
"resans" idé. Gotiken är nordbons uttryck för
anammelsen av kristendomen. Minnet av "det
tabte Land" skapade den hednisk-kristna myten
om Guds moder. Den är till hela sitt väsen
nordisk, av bibliska ursprunget blott namnet.
Kristendomen krävde innerlighet, hedningen gav
sin kvinnodyrkan, skogarnas moder, Maria
Sil-varum. Han diktar om sitt skepp till en katedral,
henne till ära. Columbus är enligt Jensen
longo-bardättling och tar tidigt djupa intryck av
gotiken. Han når Amerika som "Historiens mest
skuffede Månd", ty det var ju "Himmeriges
Rige" han sökte... Man ankrar aldrig på den
stjärna man styrt efter! "Det tabte Land
konfronteres med de Vilde paa Guanahani,
Symbolet gaar under."
"Under Ygdrasil", den underbara myten om
jägaren och hans kvinna (som inleder
"Katedralen") — "det gyldigste Stykke jeg har gjort",
säger Jensen själv — knyter ytterligare samman
motivet. En vandrande jägare möter sitt öde
i kvinnan. Strövarlusten förvandlas, han timrar
ett hem åt modern och barnet, det sluter sig som
en famn om dem. Släkten har skapats, glädjen
855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
