Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Walter A. Berendsohn: Problemet liv — verk i den svenska strindbergforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALTER A. BERENDSOHN
talet med John Personnes stridsskrift (1887)
sedlighetskampanjen mot strindberglitteraturen
började, och anpassade sig senare, så gott
han kunde, efter den reaktionära atmosfären
i Sverige, medan Strindberg gick sin egen
konsekventa väg vidare. Han måste därför under
tjugu år genomleva den svåiaste nöd, otaliga
gånger tigga och finna sig i oändliga
förödmjukelser; han böjde sig inte. Men Geijerstam flöt
på tidens ström och gjorde omfångsrika
litterära geschäft. Adolf Paul och Albert Engström
berättar högst obehagliga saker om honom.
Nästan alla hans vänner bröt med honom, som
Melker Johnsson berättar ("En åttiotalist", 1934,
sid. 46). När Strindberg kom tillbaka till Sverige
och litteraturen, gav Geijerstam honom
visserligen sin hand som litterär chef för Gernandts
förlag. Det var närmast en risk att åter lansera
Strindberg på hemmamarknaden med
bekännelseboken "Inferno". Men under tiden 1897—
1902 levererade diktaren tjugu nyskrivna
arbeten till förlaget, nämligen "Inferno" och
"Legender" 1897—98, "Till Damaskus" I och II 1898,
"Vid högre rätt", "Advent" och "Brott och
brott" 1899, "Folkungasagan", "Gustaf Vasa",
"Erik XIV" 1899, "Gustaf Adolf" 1900, "Påsk",
"Midsommar", "Dödsdansen", "Engelbrekt",
"Karl XII" 1901, "Kronbruden", "Svanevit",
"Ett drömspel", "Fagervik och Skamsund",
"Ordalek och småkonst" 1902. Dessutom
lämnade han dit sina samlade romaner och
berättelser. Vidare utkom praktupplagan "Svensk
natur" hos Gernandts. Dessa böcker måste
ha inbringat något, annars hade Hugo Geber
& Co. inte 1903 gett ut de samlade
dramerna. Kan man då verkligen tala om någon
stor tacksamhetsskuld på Strindbergs sida? Det
skulle vara värt mödan att en gång undersöka,
i vilket förhållande Strindbergs honorar stod
till Geijerstams inkomster på
förlagsverksamheten. Det förefaller mig, som om det skulle
vara en stor ära för ett förlag att få trycka
dessa skrifter av en genial författare. 1903
gjorde Gernandt konkurs, och Strindberg kände
sig åter bedragen på den ekonomiska
behållningen av sin väldiga arbetsinsats under dessa
fem år, kanske de mest produktiva under
hans liv. Då skrev han 1904 "Svarta fanor".
Satiren mot det litterära kotteriväsendet, som
driver geschäft med anden, är grotesk och
brutal. Den träffade Geijerstam hårt. Men skulle
denne upplöste man inte ändå, utan detta
angrepp, snart ha brutit samman? I varje fall
går satiren långt utöver hans speciella fall och
växer därigenom till en samhällskritik av
verkligt format. Strindberg insatte emellertid i sin
roman en motvikt till denna satir i och med
klosterkapitlen. Klostret är ett hem, som greve
Max (också en figur med strindbergdrag) har
upprättat i Stockholms närhet för intellektuella,
som är trötta på det jordiska helvetet (särskilt
med kvinnor); för dem öppnar Petrus
verkligen ett paradis, där rent manligt andligt liv
härskar. Varje kväll föreläses en dialog av någon
av vännerna, som sedan blir föremål för
diskussion. Sin höjdpunkt når skildringen på
julafton. Greve Max:
"— Go’ vänner, jag känner det, som om vår
ovän Zachrisson hade det ont i detta ögonblick.
Han förföljer oss visserligen som Saulus, men
vid denna försoningsfest i afton låtom oss sända
honom en välvillig tanke, såsom den människa,
vilken har det gott, är skyldig den lidande
brodern ..."
Falkenström avböjer detta:
"—- Jag kan inte hyckla; jag kan inte älska
det onda... Om jag icke hatar det onda, kan
jag icke älska det goda.
— Försök, jag ber dig, att tänka likgiltigt
åtminstone om honom, underhåll icke
förbindelsen medelst hatet, ty du spänner en tråd
mellan er, och han når dig på din egen ström
du sänder ut."
En tredje vän ingriper:
"— Varför rörde ni vid denna döda massa
och gav honom liv? Varför drog ni in honom
872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
