Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Om s. k. hårdkokthet
I sin vackra, av vänskap och beundran
dikterade essay i detta nummer om den franske
diktaren André Baillon — hur många har hört
det namnet? — framhåller Eyvind Johnson hur
denne författare i sina noveller på tjugutalet
föregrep Hemingway och de "hårdkokta"
amerikanerna. Det kan tjäna som en tankeställare
för alla dem som tror att hårdkokthet är en
amerikansk uppfinning och någonting
fyrtiotalis-tiskt modernt. I verkligheten odlar våra
sammanbitna unga prosaister något som var modernt
ungefär när de själva kom till världen.
Hemingway låg i Paris åren efter förra världskriget och
det var där han utbildade den speciella
berättarstil som skulle göra honom berömd, framför allt
via romanen "Farväl till vapnen". Hans första
noveller utgavs i Paris så tidigt som 1923 och
1924 och det är inte uteslutet att franska
samtida som Baillon bidragit till den hemingwayska
stilens utformning. Att det "hårdkokta" maneret
väckte sådant uppseende i Amerika förstår man;
dels befann sig utvecklingen inom litteraturen
där nästan en generation efter Europa, tekniskt
alltjämt på naturalismens ståndpunkt, dels hade
ännu inte de puritanska hämningarna släppt.
Vad som man i Paris inte höjde på ögonbrynen
åt gjorde sensation i Amerika och ekot av den
sensationen studsade sedan tillbaka till Europa.
Hemingway är troligen inte ensam uppfinnare
av sin speciella stil, men han är den främste
exploatören: han såg dess möjligheter och visste
att utnyttja dem med makalös talang.
Uttrycket "hardboiled" torde ha uppkommit
ur sådana slanguttryck som "tough guy" (strong
kille, hård grabb) och "bad egg" (dålig person).
I stället för kontaminationen "tough egg"
uppstod "hardboiled egg", hårdkokt ägg. Anpassat
på litteratur betecknar uttrycket hårdkokt ett till
synes oberört, känslolöst sätt att skriva om
upprörande, hemska eller smärtsamma ting.
Lämpligare översättningar av "hardboiled" vore
"garvad" eller "hårdhudad". Alltnog, Hemingway
apterade denna stil som för honom blev ett slags
tjurfäktarattityd till livet. Byt ut tjuren mot
tillvarons ondska och ångest och där har ni
Hemingway betvingande dem genom att sätta in
de exakta uttrycken lika knappt och säkert som
tjurfäktaren sina stötar i det anstormande
vidundret. Man kan också säga att hans attityd hade
något av den tillkämpade cynismen hos en ung
medicinare som just har börjat på Asis. Den
hårdkokta stilen blir verkningsfull och
acceptabel endast så länge den verkligen av läsarna
förnims som en rustning, en hård emalj kring en
öm pulpa. Men den blir outhärdlig när den
avslöjar verklig råhet eller när den blir en tom
pose. Av allt snobberi är nonchalansen inför död
och smärta det vidrigaste. Det finns visserligen
ett drag av sportsmässig dandy hos Hemingway
men det kommer bara fram när ban skriver på
rutin.
Hemingways "Farväl till vapnen" översattes
till svenska 1932 och sedan har hans böcker
kommit undan för undan. "The Sun Also Rises"
utgavs redan 1929 i översättning under titeln
"Och solen går sin gång", men den gick ganska
obemärkt förbi trots att det är en bok som man
inte gärna glömmer om man en gång läst den.
Det måste anses gåtfullt att
Hemingwayinflytan-det trots förekomsten av hans böcker i original
och översättning inte gjorde sig nämnvärt
gällande i svensk prosa förrän Thorsten Jonsson
1939 med framgång visat att man kunde skriva
svenska noveller med svenska motiv på
hemingwayska. Redan 1933 gav visserligen Walter
Ljungquist med den korta romanen "Ombyte av
tåg" ett skolexempel på Hemingwayimitation
men det förblev rätt isolerat. I Norge
demonstrerades tekniken framgångsrikt av Gunnar Larsen
vid samma tidpunkt. Men det var först genom
Thorsten Jonsson som den hårdkokta stilen på
allvar slog igenom i svensk prosa.
Den florerar alltjämt och folk har för sig
att så här skrivs det speciellt i Amerika och
speciellt just nu. Jo, för all del, den hårdkokta
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
