Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Eyvind Johnson: André Baillon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRÉ BAILLON
tryck hade gjort honom till en ruin. Allt i hans
barndom och ungdom sammansvor sig för att
krossa honom: miljön och kanske arvsmassan
bär skulden till hans olycka och har förtjänsten
av att hans verk kom till. Men han krossades
inte fullständigt förrän han lämnat sitt
vittnesbörd.
Här i Sverige är han mycket litet känd; jag
kan inte erinra mig ha träffat mer än en enda
person som läst honom. Inte heller i Frankrike
blev han ett av de namn som under 20- och
30-talen lyste starkast. Det fanns en liten krets kring
honom — vi kan kalla dem baillonfrälsta —
och en liknande krets fanns också i hans
hemland Belgien.
Min åsikt är att han var en av de verkligt
betydande författarna som framträdde under
20-talet. Och nu, vid omläsningen av några av hans
böcker, har jag blivit ännu starkare övertygad
om att han är en av de relativt få som kommer
att leva kvar i kraft av ett verk som skildrat
— envist, ibland med svindlande djuplodningar
i den egna själen — människans svaghet,
människans vilja till ljus och klarhet, människans
moraliska skröplighet och hennes behov av att
få utöva godhet och känna godhet.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
