Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - För boksamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR BOKSAMLAREN
december)" och visar dessutom det svenska
riksvapnet, som kanske avsåg att giva trycket en
officiell prägel. Den holländska förebilden, en
upplaga tryckt i Gouda, är även utställd. Den
typografiska skönheten hos Missale Upsalense
1484, likaledes från det Snellska boktryckeriet,
som antagligen var inrymt i Gråmunkeklostret
på Riddarholmen, kommer tyvärr icke hell till
sin rätt på grund av det gulnade pergamentet,
som bär tydliga spår av att det tidigare använts
som arkivalieomslag kring räkenskaper i kungliga
räknekammaren. Det stora antal tryck, som
Sveriges andre boktryckare, Bartholomaeus Ghotan,
även han en lybeckare, utförde under sin ettåriga
vistelse här 1487, väcker ens förvåning. Bland
dessa förtjäna nämnas den viktiga
levnadsbeskrivningen över Birgittas dotter Katarina och
"Manuale Upsalense", den tidigaste katolska
kyrkohandboken i Sverige. Från tiden efter hans
återkomst till hemstaden ha vi "Missale Aboense",
1488, vars kanonträsnitt av obekant mästare
fångar ens uppmärksamhet, samt första upplagan
av Birgittas "Revelationes", 1492, med träsnitt
som torde haft ett visst inflytande på Dürers
illustrationer i Niirnbergupplagan 1500. Tyvärr är
en jämförelse på ort och ställe icke möjlig. Den
tidiga Birgittalitteraturen är dessutom
representerad av två tryck, som icke torde påträffas
i några privatsamlingar, nämligen den tyska
originalupplagan av "Burde der Welt",
Nürnberg 1481, med det anmärkningsvärda stora
titelträsnittet av okänd Nürnbergmästare, och
en lågtysk upplaga av Uppenbarelserna 1496
från det berömda s. k. Mohnkopfdruckerei i
Lübeck, vilket fått sitt namn av tryckarmärket
med de tre vallmohuvudena och som synes på
skölden till vänster på den uppslagna slutsidan.
Vad de svenska trycken från 1500-talet beträffar,
måste jag begränsa mig till några få av de
viktigaste. Intet av de "stora" arbetena från denna
tid, vilka —- åtminstone de från första hälften
av århundradet — icke stå de tidigare verkliga
inkunabeltrycken efter i sällsynthet, saknas här,
alltifrån Nya testamentet på svenska 1526 fram
till Johan III: s Röda bok 1576 i det
ursprungliga röda sammetsbandet med Johan III: s
namnchiffer. Den historiskt intresserade besökaren
måste stanna inför den förste svenske
boktryckaren Paul Grijs, som i den utställda "Ars
mori-endi" från 1514 kallar sig "boketrykkiare ok
borghare ij Upsala", eller framför "Een nyttigh
underwi]sning", 1526, det första tryck, som
utgick från det nygrundade kungliga boktryckeriet.
Unika äro ett tryck daterat 1523 från
Linköpingsbiskopen Hans Brasks tryckeri i
Söderköping — Brask skall även ha grundat den första
papperskvarnen i Sverige — och den finska
bönboken från Kungliga boktryckeriet 1544.
intressant såväl ur rent typografisk som ur
illustrationssynpunkt. Från samma officin kommer den
finska psaltaren fråii 1551, vars titelram i
röd-tryck torde vara det tidigaste exemplet på
färgträsnitt här i landet. Att här uppräkna alla
här utställda illuminerade prakthandskrifter och
bönböcker, som ge en bild av skriv- och
illu-mineringskonstens utveckling under nära tusen
år, har icke någon mening. Man bör själv
komma och beskåda dem. Nämnas bör dock den
franska handskriften av romanen "Athis och
Prophilias" från 1200-talet, vilken tyvärr fått en
alltför undanskymd plats. Dess eleganta
miniatyrer överträffa vida vad som i övrigt utgick ur
klostren vid denna tid. De som aldrig sett
Kungliga bibliotekets mest berömda och mest
värdefulla handskrift, den i Canterbury i
England skrivna uncialhandskriften "Codex aureus"
— och det är väl de flesta — böra icke
försumma detta tillfälle och då fråga sig, som jag
gjorde det, om denna handskrift icke ställer sin
berömdare broder i Uppsala, "Codex argenteus",
i skuggan. Under alla århundraden har inom
bokbindarkonsten den tekniska och konstnärliga
standarden varit förvånansvärt hög. Detta visas
av den rad med utsökta bokband i olika
utförande, som jag nu sparat till slutet. Efter allt
vad man sett, är det för mången alltför mycket
att även smälta dessa. Så gick det åtminstone
undertecknad, som har satt sig före att besöka
denna utställning många gånger och nästa gång
börja med bokbanden.
Måtte denna beskrivning förmå bokvännerna
att taga igen det förlorade medan tid är, att
offra någon timme på ett besök på Kungliga
bibliotekets utställning. Den som gör det
kommer att få en varaktig behållning och kommer
att vara Kungliga biblioteket tacksam, att det
under dessa förhållanden, då hela världens
konstskatter annars föra ett underjordiskt liv, funnit
en möjlighet att göra sådana dyrbarheter
tillgängliga för allmänheten.
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
