Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - T. S. Eliot: The Dry Salvages. I svensk tolkning av Th. Warburton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THE DRY SALVAGES
när nationer råkar i nöd och förvirring
på Asiens kuster eller vid en gata i London.
Nyfikenheten forskar genom all tid
och håller sig till denna dimension. Men att förstå
det tidlösas skärningspunkt
med tiden, är ett helgons värv —
inte heller ett värv, men något som ges
och tas under en livslång död i kärlek,
hänförelse, osjälviskhet och självuppgivelse.
För de flesta av oss finns bara det oförmärkta
ögonblicket som är i och utom tiden,
tankspriddheten, borta i en stråle sol,
vild timjan som inte syns, en vinterblixt
eller ett vattenfall, eller musik som man hör så inom sig
att man inte hör den utan själv är musiken
så länge den fortgår. Men jag kan bara
antyda och gissa; det övriga heter
bön, lydnad, disciplin, tanke och handling.
Antydningen, den halvförstådda gåvan är Förkroppsligandet.
Den omöjliga föreningen
av skilda livsområden är verklig här,
förflutet och framtid
behärskas och försonas här,
där handling annars vore rörelse
hos det som endast flyttas
och inte har någon egen rörelse —
flyttas av demoniska, ktoniska
krafter. Och rätt handling är frihet
från förflutet och framtid.
För de flesta av oss är detta målet
som vi aldrig uppnår här;
vi som bara är obesegrade
därför att vi inte har givit upp;
vi som slutligen nöjer oss
om vi tillfälligt blir en källa
(ej långt från idegranen)
för livet i meningsfull jord.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
