- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
287

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Anton Tjechov: I den heliga påsknatten. Från ryskan av Asta Wickman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I DEN HELIGA PÅSKNATTEN

ombord på färjan stod där redan några vagnar
och ett par tiotal män och kvinnor. Draglinan,
som var våt och tycktes mig sömnig, sträckte
sig långt bort över den breda floden och var
bitvis försvunnen i den vita dimman.

—- Kristus är uppstånden ! Är det ingen
mer? frågade en låg stämma.

Jag igenkände Jeronymus’ röst. Nu kunde
nattmörkret inte längre hindra mig att noga
betrakta munken. Det var en lång, smalaxlad
man i trettifemårsåldern med grovskurna, runda
anletsdrag, halvslutna, dåsigt blickande ögon
och ett rufsigt, spetsigt skägg. Han såg
ovanligt trött och sorgsen ut.

— Har de inte löst av er än? frågade jag
förvånad.

— Mig? frågade han tillbaka, vände ett
fruset ansikte täckt av dagg emot mig och
smålog. Nu kommer ingen och avlöser förrän det

är riktig morgon. Nu skall alla till
arkimandri-ten och bryta fastan.

Han och en liten bonde i rödaktig pälsmössa,
påminnande om de små kaggar man säljer
honung i, hängde sig över draglinan, stånkade
samtidigt, och färjan började röra sig från
platsen.

Vi flöt framåt, under vägen oroande den
lättjefullt lyftande dimman. Alla var tysta.
Jeronymus arbetade automatiskt med en hand.
Han lät länge sin saktmodiga, matta blick vila
på oss, sedan fäste han ögonen på en ung
köpmansfru med rosigt ansikte och mörka
ögonbryn, som tyst stod bredvid mig på färjan,
hutt-rande i dimman som svepte omkring henne.
Han tog inte blicken ifrån hennes ansikte under
hela färden. Det tycktes mig som sökte
Jeronymus i kvinnans ansikte de mjuka och veka
dragen hos sin döde vän.

Från ryskan av Asta Wickman.

287

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free