Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Artur Lundkvist: Böcker från väster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖCKER FRÅN VÄSTER
kvinnorna små lövhus åt sig som de inte vill
lämna. Moderligt inställda på att föda och
bevara utvecklar de alltmer sin tendens till
trygghet och bofasthet. Men mannen drivs
ständigt ut ur tryggheten för att erövra och
behärska, helt inställd på sitt
självförhärligande, och han börjar även ta med sig de
uppväxande ynglingarna för att rikta deras
aggressivitet utåt, som en del av sin egen
maktutveckling.
Genom honom illustreras sålunda det
mänskliga steget från den råa styrkans
självtillräcklighet till uppövandet och utnyttjandet av
intelligensen. De starka som nöjer sig med att
äta och para sig blir överflyglade av de
svagare, de som genom hämningen av sin livsdrift
blivit mer eller mindre neurotiska och tvingats
nå sina mål på omvägar. Neurosen ses här
konsekvent som mänsklighetens drivande kraft,
den perversion som hindrat människan från
att bli till freds och stagnera. Denna
förklaringsgrund förefaller dock för ensidig att vara
riktigt sann. Man kan misstänka att en sådan
överskattning av neurosens positiva betydelse
är ett uttryck för omedveten moralism.
Fishers framställning betvingar fantasien
i hög grad. Han får fram det skrämmande och
det patetiska likaväl som det komiska och han
väjer inte för starka detaljer. Storartad är
scenen med fadern som om natten vakar över
den födande kvinnan under väldiga rytanden
och rasar mot åskvädret som hånar hans
manliga makt. Eller man kan erinra om flykten
undan skogsbranden i panisk skräck för den
ofattbara elden, med sorgetjuten över den
främmande familjen som de finner
samman-krupen i en hög och förbränd till ben. Mera
i komisk stil går Wuhs första förbryllande
erfarenhet av att bada i en bäck eller hans
martyrfasoner och infantila vädjande till
kvinnornas medkänsla när han råkat ut för en
förkylning. Skildringen har för övrigt många fint
intuitiva drag och under läsningen är det inte
utan att man ur det omedvetnas djup tycker
sig förnimma svaga ekon av försvunna
livsformer.
Howard Fast har specialiserat sig på
romaner med motiv ur den amerikanska historien,
tillsatta med aktuell frihetstendens. Inom denna
genre har han nått ett slags mästerskap, även
om det ju inte gärna kan bli fråga om
originella diktverk. "Freedom Road" är hans femte
arbete i serien och det är mycket mer än en
välskriven roman med verklighetsunderlag:
det är ett sensationellt avslöjande av en
mörklagd skamfläck i Amerikas historia. Det gäller
den nyorganisation och återuppbyggnad av
sydstaterna efter inbördeskriget som efter åtta
års löftesrikt samarbete mellan negrer och vita
avbröts genom en terror av rent nazistiska
mått, ledd av den gamla plantageägareklassen
och så framgångsrikt genomförd att knappast
ens minnet av denna samarbetsperiod blivit
kvar. Författaren hänvisar till en rad
dokument och framställningar och tydligen har han
full täckning för sina anklagelser, vilka
naturligtvis inte bara angår det förflutna utan har
sin tillämpning på det alltjämt olösta
problemet med den svarta rasens ställning i Amerika.
Gideon Jackson representerar en prakttyp
av negerledare som uppstod vid slaveriets
upphävande. Han är en godmodig jätte som
deltagit i kriget på nordstatssidan och återkommit
till den stora Carwellplantagen, där negrerna
lever kvar som förut sedan ägaren övergivit
den. De svarta blir nu kallade att utöva sin
rösträtt, en procedur som de inte riktigt vet
vad den innebär och hyser en viss fruktan för.
Till sin stolthet och förvirring blir Gideon väld
till distriktsdelegerad i South Carolinas
konstitutionsberedning, han som inte kan läsa och
endast med möda skriva sitt namn. I hoplånta
kläder vandrar han barfota till Charleston och
intar, inte utan häftiga konflikter med sina
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
