Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Elsa Norberg: Romantikens livsideal i aktuell belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMANTIKENS LIVSIDEAL I AKTUELL BELYSNING
Karakteristiken av Rousseau och Marx är
lika litet som övriga studier i denna bok fri
från motsägelser och oklarheter. Systematiken
är inte författarens starka sida. Hans styrka
är i stället blicken för nyanser, viljan att se
till det goda syftet och förmågan att uppspåra
positiva värden, även där dessa är dolda bland
mycket bråte. Det är en metod rakt motsatt
den antiromantiske kulturkritikerns, men fråga
är om den inte. rätt utnyttjad, har större
kulturvärde.
Utan tvivel är det en betänklig tendens,
denna, som blir allt vanligare, att inte kunna
nalkas gamla kulturvärden utan en sneglande
blick på nazismen, en förskräckt fråga, om här
eller där möjligen kan finnas en tanke, som,
driven till sin spets, mynnar ut i något som
liknar fascism eller nationalsocialism. Går vi
för långt på den vägen, är det fara värt, att vi
till sist gör oss kulturellt urarva. Ty det finns
ju inte bara naturalistisk romantik i
nationalsocialismen. Hitler har förstått att spela på
många strängar, bl. a. även på de
"antiroman-tiska"’. Vem erinrar sig inte allt talet om
moralisk upprensning, om tukt, disciplin och en
stramare livsföring? Det är kanske rentav inte
omöjligt att påvisa vissa direkta
förbindelselänkar mellan några av nationalsocialismens
kulturfilosofer och de reaktionära franska
anti-romantikerna. Inte ens Geijer och Tegnér kan
man alldeles riskfritt spela ut mot den
nationalsocialistiska romantiken.
Men Geijer har själv i denna fråga som i så
många andra funnit ett förlösande ord, när han
i föreläsningarna över människans historia
försöker göra en rättvis uppskattning av Rousseaus
insats:
"Det har blivit sagt någorstädes, att så ren
sanningen i och för sig själv är, finnes dock
i historien knappast någon sanning som ej övat
tyranni.–-Sålunda blir varje ny sanning
ej endast någonting till förädling och
upplysning för de bättre utan tillika en förtärande eld
för pöbeln inom sanningens värld, vari den
förbränner sina vingar, såsom myggorna på ljuset."
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
