Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- April. N:r 4
- Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
mar, är gripande vacker och leder tanken till
Gabriela Mistrals vackraste dikter, vilket är
ungefär det högsta beröm jag kan tänka mig.
Den är alltför lång för att här citeras och jag
väljer i stället ut en liten dikt som heter "Min
gamla flygel", vars ädla, rena ton man länge
ville lyssna till:
Min gamla flygels klang
blir svag och spröd:
djupt inne är den sliten,
det kan man höra.
Den kan ej mera lagas,
ty intet finns att göra:
mot ålderdom och död
finns ingenting att göra.
Den arma, spröda klangen
skall bli än mera svag,
— var finns den starka tonen
från ungdomstiden? —
tills äntligen den kommer:
för smärtans jämmer
och glädjens jubel
den förlösande friden.
Bredvid Henriette Roland Holst har de andra
i antologien företrädda poeterna svårt att göra
sig gällande, men namn som Aart van der
Leeuw, Nijhoff och Jacqueline van der Waals
minns man med tacksamhet. — "Landvinning"
är av översättarinnan utgiven på eget förlag
och i en begränsad upplaga. Boken vore
förtjänt av en stor spridning, då den bjuder en
vandring på för de flesta svenskar jungfruliga
domäner och då den innehåller oförgänglig
lyrik.
*
Johannes Edfelts lyriska smak omspänner
ett stort register. I samlingen "Nya tolkningar"
finner man dikter av Novalis, Walt Whitman,
James Joyce, Auden, Verlaine, Li Tai-po, Georg
Trakl och åtskilliga andra. Blandningen kan
synas något våldsam, men boken har ändå en
viss enhetlighet. Edfelt har gått till väga som
biet i Emily Dickinsons "Stamtavla":
Vad härkomst honungen kan ha
bekymrar ej ett bi.
Var klöverblomma för dess smak
är aristokrati.
Eller med andra ord: där Edfelt funnit klanger
som harmonierat med dem hans egen lyrik ut-
trycker har han stannat. Om livsångesten, om
svunnen kärlek, om plötsliga visioner av en
frid över allt förstånd, om en söndersprängd
värld och vingbrutna existenser handlar nästan
alla de dikter han översatt. Han har i de flesta
fall varit medskapande och medkännande och
därför har han lyckats så utomordentligt.
Visserligen hittar man här och där formella
kantigheter som han knappast skulle gjort sig
skyldig till i sin originallyrik (den omvända
ordföljden i en rad som denna: "Almanacksbladen
barnet vid sin äggkorg vänder" är sannerligen
inte vacker), men förklaringen är delvis att
söka i den ovanliga samvetsgrannhet varmed
han följer originaltexten. På det mest
beundransvärda sätt är till exempel i Verlaines
"Sentimentalt samtal" varje nyans i den franska
dikten fångad och återgiven. Översättaren har inte
tagit sig den allra minsta lilla frihet och ändå
bär översättningen ej spår av bokstavsträldom
och är i varje detalj ett fullödigt konstverk.
Med de tyska dikterna har Edfelt lyckats
särskilt bra. Den smärtsamma lidelsen i Novalis’
hymner, tidigare ej översatta till vårt språk,
har varken tiden eller tyskhatet i världen rått
på, och Brechts "Minne av Marie A.", som för
tanken till Edfelts egen kärlekslyrik, är
enastående vacker. Det förefaller mig som vore
Edfelts smak mera osäker när det gäller
anglo-sachsisk lyrik. De dikter av Auden och
Kath-leen Raines t. ex., som han presenterar, har
jag inte fått mycket ut av. Ett par dikter av
Padraic Colum är av desto större skönhet,
särskilt "Barnlös":
Skogsduvornas prassel i redet
— det är vad i natt jag hört.
Så ljuvligt var det, som hade
en barnahand bröstet rört.
Jag skrek: "O duvor, var stilla!"
Jag brast i tårar: — "O, rör
er inte, duvor i redet!
En barnlös kvinna hör."
Trots att Blomberg skämt bort oss med så
ypperliga tolkningar av kinesisk lyrik har de
dikter Edfelt letat fram ur Klabunds
"Chine-sische Gedichte" en överraskande, vårfrisk
klang. — Samlingen som helhet är ett exempel
på översättningskonst och lyrisk stilkänsla av
högsta klass. Olof Lagercrantz
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0357.html