Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj-juni. N:r 5 - Sven Stolpe: Gabriel Marcel. Dramatiker och filosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GABRIEL MARCEL
sitt liv åt att reda ut dödens mysterium; i själva
verket återkommer dödstemat i alla hans mera
betydande dramatiska verk. Han studerade vid
Sorbonne och diplomerades 1909. Hans
avhandling behandlade "Les idées métaphysiques
de Coleridge dans leurs rapports avec la
philo-sophie de Schelling". Han stod under den
starkaste påverkan av Bergson — till vars
närmaste vänner han hörde —, även om han
senare skarpt skulle kritisera honom. Efter
några års lärartjänst arbetade han under första
världskriget i Röda korset — ohälsa hindrade
honom att komma till fronten — och
tjänstgjorde samtidigt som lärare i filosofi vid Lycée
Condorcet. Efter tre års lärartjänst vid
läroverket i Sens tog han avsked och har därefter
ägnat sig åt sitt författarskap.
Utom en rad fackfilosofiska studier har
Gabriel Marcel publicerat två mycket
egenartade filosofiska dagböcker. Den första heter
"Journal métaphysique" och omfattar åren
1914—23. Den andra serien heter "Etre et
avoir" och omfattar tiden 1928—33. Man
finner i dessa böcker — som kännare jämfört
med Maine de Birans "Journal intime" —
knappast några antydningar om personliga
upplevelser, i varje fall inga som helst
biografiska fakta. Gabriel Marcel inskränker sig
till att anteckna sina tankar; böckerna bildar
tillsammans en filosofs dagbok. Men Gabriel
Marcels tankar är — liksom Vitalis
Nor-ströms — hans liv. Det är därför i ordets
djupare mening verkligen hans biografi dessa
böcker tecknar. Charles Du Bos har fint
sagt:
"Förtrogenheten med sig själv, det inre
livet — detta är Gabriel Marcels speciella fält
eller rättare: hans viktigaste gåva. Bland nu
levande författare känner jag ingen, hos vilken
man möter ett så rent och så sammanhängande
inre liv, och hos vilken den djupa
förtrogenheten med sig själv är så fullständigt fri från
s j älv överskattning."
2
Volymen "Le seuil invisible", som utkom
1914, rymmer Gabriel Marcels två första
dramer, "La gråce", skrivet 1911, och "Le palais
de sable", skrivet 1913. I ett utförligt företal
redogör författaren för sin syftning. Han
betecknar pjäserna som idédramer men bestrider,
att de är filosofiska dialoger eller
tendensdramatik. De bygger på "de yttersta
anti-nomier, som själen upptäcker, när den vänder
reflexionen mot sig själv; ändå finns här
varken allegorier eller symboler". Följande mening
innehåller författarens program:
Je me suis efforcé avant tout dans ces deux pièces
de montrer le tragique de pensée se réalisant
directe-ment dans le seul ordre qui mérite d’ëtre appelé la
vie — c’est-à-dire dans la conscience.
Marcel tar — för övrigt med en typisk
hänvisning till sina mästare Ibsen och Curel —
avstånd från den samtida franska dramatik,
som ser det tragiska motivet i antingen
viljornas eller instinkternas våldsamma
sammanstötning. Inte som om denna dramatik skulle
sakna berättigande eller vara oförmögen att
rymma verklig tragisk spänning. Men denna
art av tragik vänder sig till nerverna. Det finns
också en annan tragik, som är djupare — där
upptäckandet av stora sanningar eller av stora
problem spelar den avgörande rollen. Denna
tragik kan gestaltas på ett helt annat sätt än
i tendensdramatiken, vars genre Marcel
finner okonstnärlig. Han drömmer om en
tankens, en medvetandets egen tragik, där de rent
intellektuella spänningarna inom ett
medvetande skall ge samma estetiska verkan som
stor musik.
Ser man på de två konkreta dramerna, skall
man finna, att de icke — som Claudels
dramer — spelar i en abstrakt tid och i en abstrakt
miljö utan tvärtom är noga lokaliserade i tid
och rum. Deras figurer är inga hjältar eller
undantagsmänniskor. Deras enda distinktion
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
