Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj-juni. N:r 5 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
nen till "butcher and bolt"-politiken, d. v. s. de
nöjde sig inte med en rent defensiv hållning
utan skickade straffexpeditioner till de vilda
stammarnas områden. Dessa straffexpeditioner
gav upphov till en våldsamt fientlig stämning
bland infödingarna. — I norr låg Ryssland
som ett tungt hot, i väster Afghanistan som
vaksamt följde händelsernas gång för att kunna
bryta in över gränsen vid lämpliga tillfällen.
I brev från Indiens regering till ministern för
Indien heter det den 28 februari 1879: "Vi
anse det höra till den indiska regeringens
angelägnaste uppgift att till varje pris förhindra att
någon makt får ett dominerande politiskt
inflytande i dessa avlägsna gränstrakter."
Malakandfälttåget, som leddes av
generalmajoren sir Bindon Blood, ägde rum på
efter-sommaren eller förhösten 1897. Det var en
sådan straffexpedition. Egentligen var dessa
operationer svåra inte bara ur militär utan
också ur politisk-diplomatisk synpunkt. Det
uppstudsiga barnet ska agas precis så mycket
att det blir ett snällt och hyggligt barn. Man
ska slå i rätta stunden, man ska inte lemlästa
det, man ska inte heller nöja sig med en enkel
hurring. Men i detta avseende har de
imperiebyggande engelsmännen ju varit mästare. De
våldsdåd och grymheter som de har begått har
de, liksom lörd Salisbury, försvarat med detta:
"Gränskrigen är endast de bränningar som
markerar den yttersta randen av civilisationens
frambrytande våg." Churchill själv säger:
"Praktiska människor i en materialistisk tid
måste dra sig till minnes att de lever i en värld
av människor — inte änglar — och reglera sitt
handlingssätt därefter."
Vi har länge vetat vilken lysande skribent
Churchill är. Här sitter man emellertid och
häpnar med vilken skicklighet denne
tjugutre-åring för pennan. Om han bara vore en bra
berättare skulle han ju kunna vara en rätt slät
figur i övrigt (inte alls ovanligt!). Han är mer
än en bra berättare. Han är en god skildrare,
en skarpsinnig analytiker av folkkynnen, en
kunnig strateg, en utmärkt soldat. Ett särskilt
behag får hans bok genom den hänförelse,
vakenhet, rörlighet och djärvhet man finner
överallt på dess sidor. Man kan höra hans
nästan pojkaktiga förtjusning över att uttala
gevärens fabrikat, Lee Metford och Martini
Henry, eller regementenas namn, 31: a
punjab-infanteriet, 45 :e sikhregementet, 11 :e
bengaliska lansiärregementet. Han kan vara
kallsinnig intill cynism då han bokför
händelsegången i en batalj, men han kan också göra
subtila, nästan veka impressionistiska bilder av
soldatlivets ljusare sidor.
Då man studerar de här och där
förekommande sammanställningarna av döda och sårade
kan man inte frigöra sig från en viss förvåning.
Detta är ju ett operettkrig, tänker man. Jag får
upp s. 130 och läser: 9 stupade, 63 sårade.
S. 119: 2 stupade, 9 sårade. Det är inte
kontinentalkrigens masslaktande. Å andra sidan:
infödingarnas förluster är inte små, de kan
ibland vara tio gånger så stora som
anglo-indiernas. Den poesi som eventuellt finns i
krigiska dater kan det kanske vara tillåtet att
tillvarata, då det, som här, inte rör sig om
oöverskådliga åderlåtningar. Churchill gör det.
John Karlzén
Aggressionsproblemet
Karl Menninger: Kärlek eller hat?
Översättning av Töre Ekman. Forum
1945. 9: 50.
Karl Menninger är en amerikansk
psykoanalytiker, enligt uppgift chef för en välkänd
klinik i Kansas. Hans bok är tillägnad minnet
av Freud och fortsätter det tidigare arbetet
"Man Against Himself". Han utgår tämligen
ortodoxt från Freuds teori om kärleksdriften
och dödsdriften som två fundamentala
dualistiska krafter inom människan. Han är ingen
skarp teoretiker och har därvidlag ingenting
nytt att komma med, men han har prövat sina
uppfattningar på verkligheten och på så sätt
nått fram till en del tänkvärda slutsatser.
Bokens underrubrik "Krigets och fredens
psykologi" förefaller tillkommen i missvisande
dagsaktuellt syfte och har endast indirekt giltighet.
"Världens sjukdom är individens", heter det.
"Nationernas krig är de mänskliga
instinkternas, de mänskliga motivens krig i gigantisk
skala." Och mot denna bakgrund diskuteras så
442
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
