Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Ivar Lo-Johansson: Kommentar till statarböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVAR LO-JOHANSSON
KOMMENTAR
TILL STATARBOCKERNA
I
Försåvitt mitt författarskap, med hänsyn till
avsikten med de enskilda verken har något
intresse utom för mig själv, låter det sig
naturligt uppdelas i två perioder. Den första
perioden är reseskildringarna. Den omfattar under
åren 1927—30 fem reseböcker, frukten av
fem års tid som kroppsarbetare och vagabond
utomlands. Det gällde då Frankrike, Spanien,
Italien, England, Österrike och Ungern. Det
vill säga, det är de fem som blev skrivna. Jag
hade efter en stor plan tänkt nyskapa
reseskildringen, ville göra en social konstart av
den, skriva en bok om arbetarna i varje land
på jorden, men hann med blott dessa fem.
Det blev "Vagabondliv i Frankrike", "Kolet
i våld", "Nederstigen i dödsriket", "Zigenare"
och "Mina städers ansikten", Den närmast
planerade var "Baskiska brev". Italien var
delvis bearbetat men inte klart. Jag hade
också förberett en flodfärd utför Donau, "vom
Schwarzwald zum Schwarzen Meer".
Det var 20-talet för mig, en icke-litterär
period.
Enda framgången med mina reseböcker var
att ett religiöst sinnat danskt förlag av misstag
översatte "Nederstigen i dödsriket", efter titeln
troende att det var fråga om en religös bok,
och att den svenska kritiken redan etiketterat
mig som reseskildrare, vilket var till besvär när
jag började skriva romaner.
II
Den andra perioden omfattar statarböckerna.
Statarna var min första barndomsvärld. Alla
i släkten var eller hade varit statare, mina
föräldrar inbegripna. Min far kunde läsa men inte
skriva, halvanalfabet. Han hade inte gått i
någon skola. Det var långt till det skrivna
ordet i den miljön.
Statarböckerna under statarboksperioden
1933—43 kom att bli "Godnatt, jord" (första
statarromanen),"Kungsgatan" (de invandrades
roman), "Statarna I—II" (ett panorama över
statarklassen), "Statarklassen i Sverige" (en
summarisk bok), "Bara en mor" (en roman
om statarkvinnorna), "Jordproletärerna"
(ungdomsminnen) och "Traktorn" (en roman om
motoriseringen). "Måna är död"
(kärleksroman), 1932, skrevs också ursprungligen som
en statarförfattares historia, men miljön
spelade så liten roll i den att planen ändrades.
"Statarskolan i litteraturen" (en
programskrift), börjad 1937, är endast fragmentariskt
tryckt i tre essäer.
Första statarromanen skrev jag när jag var
arton år, alltså 1919. Jag sände den till Erik
Hedén, men han skrev bara ett brev och
skällde ut mig för att jag inte sänt med
returporto. Litteraturkritikerna, skrev han, blev
utfattiga på att författarna skickade dem
manuskript utan att sända med returporto. Paketet
hade han tillpåköpet låtit assurera för fem-
565
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
