Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Sven Stolpe: Intellektuell kämpalek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTELLEKTUELL KÄMPALEK
sans inertia förvandlats till en våldsam
centrifugalkraft.
Den andra orsaken till misslyckandena är det
trassliga förhållandet mellan mål och medel.
Antingen måste medlen underordnas målet
eller också målet medlen. Det sista alternativet
är uppenbart förödande. Men även det förra
är orimligt. Exempel: "Vi vill fred — vi har
rätt att värja vår fred — bästa försvaret är
angreppet — kriget blir mindre långvarigt,
om vi använder de brutalaste medel —
atombomben gör med ett slag slut på kriget."
Så försvarar den humane fredsvännen
atombomben.
Enligt Koestlers mening dominerar yogin
och kommissarien omväxlande under
historiens gång: 1800-talet var en kommissariens
tid, på vars kvarlevor vi ännu lever. Vad
kommissarien nu fått uppleva — i sin oförmåga att
bemästra nazismens och fascismens myter —
är, att man inte ostraffat försöker ordna
världen utan att ta hänsyn till vad Freud kallar
människans oceaniska känsla, d. v. s. hennes
religiösa behov. I detta läge blir kommissarien
antingen mystiker eller cyniker. "Efter Rosa
Luxemburg har det inte uppstått vare sig man
eller kvinna, som behärskar både den oceaniska
känslan och den yttre handlingen." För
närvarande är den gemensamma nämnaren för
tidens livskraftiga rörelser ingen tro på det
rationella förnuftet utan en "anti-materialistic
nostalgia"; Koestler tror, att vi står inför
en ny romantisk epok. Denna böljegång kan
jämföras med individens vakna och sovande
perioder. "Masspsykologiens irrationella eller
romantiska perioder är perioder av sömn och
drömmar. Drömmarna är inte med
nödvändighet fredliga; oftast är de mardrömmar; men
utan dessa periodiskt återkommande
neddyk-ningar i det undermedvetna skulle vi inte ha
tillgång till de vitala safterna för nästa
klarvakna prometeiska eller kommissariska period.
Kanske följs varje romantisk period av en
renässansperiod, vilket endast betyder, att efter
yoganätter kommer kommissariedagar i rasens
curriculum. Kanske är därför också vår
nuvarande kultur inte döende utan endast
sovande."
Med samma skärpa behandlar Koestler
estetiska problem. I den avdelning av boken, som
han kallat "Meandrar", har han avtryckt sitt
föredrag om romanförfattarens frestelser från
Pen-klubbens 17:e internationella kongress
1941. Han tar där upp problem, som varit
livligt debatterade också bland svenska
författare. Skall en författare leva med i sin tid,
eller skall han det icke? Mår en
romanförfattare bäst av att koncentrera sig på sitt
människostudium utan hänsyn till sin tids
idévärld? Koestlers svar är följande: "De lagar,
som gäller för romanperspektivet, föreskriver,
att det inte räcker för en författare med att
skapa ’verkligt liv’; han måste också
bestämma dess geometriska plats i ett
koordinatsystem, vars axlar representeras av hans tids
dominerande fakta, idéer och tendenser; han
måste bestämma dess läge i ett n-dimensionellt
rum-tids-kontinuum."
Av aktuellt intresse för svensk publik är
också hans synpunkter på intelligentsian —
enligt definitionen i Oxford Dictionary: "the part
of a nation that aspires to independent
think-ing". Författaren avvisar även här den
marxistiska teorien, att kulturarbetet endast är en
följdföreteelse av den ekonomiska och sociala
utvecklingen: "Jag tror inte alls, att den
ekonomiska processen av sig själv bestämmer sin
egen överbyggnad. Den ortodoxa marxismen
har aldrig lagt fram något historiskt bevis för
detta påstående. Snarare tycks den politiska
ekonomien och den kulturella utvecklingen vara
två aspekter på samma grundprocess, som vi
ännu saknar all förmåga att definiera."
Av speciellt intresse är författarens syn på
problemet intelligentsia och neuroser. Att
tillhöra en minoritet predisponerar redan detta
585
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
