Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - John Hayward: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN HAYWARD
lig och lysande ledare av dess politik som
av finansdepartementets (vilket tillhandahåller
medlen för C.E.M.A:s verksamhet) och Bank
of Englands, och ändå hinner samla
1600-tals-böcker och modern konst, medverkade i
utställningskatalogen med ett förord. Han skriver
där några karakteristiska ord: "Många kanske
känner sig avundsjuka på en sådan prakt
(vilken dock inte betyder att den vanliga
bokmarknaden i Frankrike är mindre beträngd än vår,
tvärtom) när ropet på stramare livsföring här
i landet tyvärr har resulterat i att de stackars
människor som tycker om stram livsföring som
sådan framstår som förtjänstfulla. Men
anblicken av dessa böcker uppmuntrar oss
åtminstone att hålla på att vi skall glömma
stramheten och ’war emergency agreements’ så snart
det blir möjligt, och visar att det finns
någonting sådant som missriktad sparsamhet när det
gäller kunskaper och de bildande konsterna,
vilka i själva verket förbrukar en oändligt liten
kvantitet material i förhållande till sin
betydelse i nationens liv och till den
vederkvickelse de kan ge individen." Komna från
en sådan källa är dessa ord i sanning
uppmuntrande och trösterika. Ty om detta är den
uppfattning som företrädes av Bretton
Woods-planens främste upphovsman, då kan man
säkert hoppas att den nya regeringen, fastän
uppmuntrandet av konst och litteratur
naturligtvis inte var någon planka, ja inte ens en
flisa i dess valplattform, kommer att lyssna
med välvilja och förståelse till bokvärldens
vädjanden om mera frikostig behandling.
En indirekt men högst önskvärd följd av
ökad papperstilldelning och hemförlovningen
av viktig arbetskraft skulle bli en snar
ändalykt för de outsiderförlag som växte som
svampar ur marken och började frodas mittför
näsan på statens papperskontrollant så snart
man kom underfund med att han inte hade
någon kontroll över de slumppartier papper
som låg hos tryckerier över hela landet och
i vanliga fall användes för kataloger, cirkulär
och liknande efemära tryck som inte behövdes
eller var tillåtna i krigstid. Dessa inte
kontrollerade partier, som de reguljära förlagen
inte fick lov att köpa utöver sin officiella
tilldelning, har i de krassaste kommersiella syften
utnyttjats av ett antal opportunister som
upptäckte att ett snabbt sätt att förtjäna pengar var
att exploatera publikens behov av böcker. Ju
förr de kommer ur marknaden, desto bättre.
Den smörja de har prackat på publiken,
huvudsakligen i form av barnböcker, är skadlig för
den engelska förlagsvärldens traditioner.
Jag misstänker att det nog finns en hel del
folk som tycker att dessa traditioner är
gammaldags och reaktionära och saknar kontakt
med vad de kallar "tidsandan" — varmed de
förstås menar "affärsandan". För dem är
för-läggarverksamhet en affär som vilken annan
affär som helst, och de mest framåtsträvande
av dem ser däri en möjlighet att göra stora
affärer. Detta är en fara som engelska
förläggare kanske kan komma att bli ställda inför
om den politik som för närvarande utmärker
vissa amerikanska förläggare lyckas få fotfäste
på den här sidan Atlanten. Den ledande
principen bakom denna politik är att man med alla
medel som kan mobiliseras i en dundrande
försäljningskampanj skall skapa bestsellers.
Varans kvalitet är en bisak — innehåller boken
bara de oundgängliga ingredienser som
skapar popularitet, kan man lita på att
försäljare, radioreklam, annonser och
rekordförsäljningens alla övriga yttre hjälpmedel, däribland
naturligtvis Hollywoods benägna protektion,
ska få den att gå. Denna politik grundar sig
på antagandet att den million människor eller
däromkring som kan övertalas eller skrämmas
att köpa "rätta" sortens tandkräm eller medel
mot transpiration också köper "rätta" sortens
bok. Jag tror inte att dessa bedrövliga metoder
skulle ha lika god, om ens någon, effekt här
i landet, där den läsande publiken i stort sett
594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
