Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Margit Abenius: Heidenstam biograferad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARGIT ABENIUS
ha förmått skaffa sig. Med segervisst och
frejdigt humör, även med älskvärdhet, förs
Alad-din-kampen för gnistans rätt, för det egna, det
vill säga för versen contra prosan, för
intuitionen och den blixtrande metaforen contra
metod och detalj realism, för livsglädjen contra
gråvädret. Det blev också Umballah-Aladdin
som fann Moguls länge sökta kungaring i
soporna, medan den bleke Hafed stötte kniven
i sitt besvikna hjärta. Heidenstams
sinnes-bedårande Orient blev. som Böök visar, det
lyckokast, genom vilket han lekande lätt drev
igenom sina idéer. Herdeflöjtens toner
strömmade ut över det antika landskapet:
De styrdes ej längre av mänskligt förnuft.
De sjöngo ur dal, de sjöngo ur luft.
De sjöngo lyckan i herdetält.
De sjöngo blånande betesfält,
där mytens och sagans släkte
med ulliga hjordar flyttade kring
och herdehatten täckte
en skinande kungaring.
Grubblaren och pilgrimen återkommer i
"Hans Alienus", vars dunkla och brokigt
motsägelsefulla huvudfigur Böök ingående
analyserar. Han är homogen och organisk, anser
författaren. Man vågar dock sätta ett
frågetecken i kanten; det finns väl en del som tyder
på att Hans Alienus är en heterogen gestalt,
liksom Fridolin är det. Böök har här anledning
att gå in på de dekadenta dragen i skaldens
personlighet (som han har gemensamma med
en underminerad kultur). De blir hos honom
hänsynslöst uttryckta i en radikal esteticism
som löper linan ut i ett förhärligande av
vällustingen Sardanapals gestalt och av dödens
skönhet på slagfältet. Det är besläktat med
andan i "Dexippos", bara som Böök visar,
ödsligare i sin absoluta nihilism. — Att
skönhetstörsten har varit den förnämsta drivkraften
i mänsklighetens utveckling och att inbillningen
har ett sanningsvärde, är de två filosofiska
grundtankarna i detta Heidenstams eget
älsklingsverk.
I "Dikter" 1895 är den stora omsvängningen
fullbordad till klassicitet och idealism, fast
formen behåller mycket av sin ursprungliga
naturalism. Inbillningsnaturalism är den
egenartade syntesens namn. Bööks karakteristik av
"Dikter" är oerhört superlativ, skugglöst
lovprisande — det är det största poetiska verket
i svensk litteratur, jämförbart endast med
Tegnérs dikter 1812 och Viktor Rydbergs
lyriska högflod. Man frågar sig, i förstone
något förvirrad, om Frödings namn alldeles
har kommit bort. Men så erinrar man sig att
Bööks inställning till Fröding alltid varit
konstbesynnerlig och anser det ej värt att här gå in
på rangfrågan.
«
Glömskans gråa mossa smyger sig över det
mesta här i världen, utplånande bokstäver och
namn. Också med de stora går det så.
Heidenstam har själv sagt att de stora lyriska
skapelserna kommer till genom en så våldsam
eruption av kraft att en dödlig inte kan efterlämna
mer än ett fåtal sådana. Det vore intressant att
veta Heidenstams ställning i det levande nuet.
Mycket i hans värld måste övervinnas innan
man kan älska det levande i den — det har
man dunkelt känt och känner det tydligare nu.
Häromdagen dödförklarades Heidenstam i
sällskap med Karlfeldt av någon ungdom. Sådana
dödsattester utfärdas visst snabbare och
villigare i Sverige än annorstädes. Det kan
sammanhänga med att de stora hos oss ofta blir
föremål för ett onyanserat akademiskt
lovprisande, med resultat att man släpar på en
dödvikt av deras sämsta egenskaper: det
poserande hos Heidenstam, det konstgjorda hos
Karlfeldt, det snarvackra hos Fröding, det
snöfridsädla hos Viktor Rydberg. Men också
hos de vanliga läsarna pågår
avtrubbnings-processen. En vacker dag är en levande tanke
vorden en väggbonadsfras. Böök har på ett
intressant sätt visat hur skälvningen av hat och
678
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
