Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Henry Olsson: Fru Lenngrens anonymitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRU LENNGRENS ANONYMITET
Från anonymitetsidealet var rousseauismen
alltså mycket litet ägnad att frigöra.
Det är emellertid uppenbart att fru
Lenngrens personliga förhållanden avgörande
medverkat till att detta ideal blir så principiellt
utformat som det blir i Bettidikten. Skaldinnan
hade just drabbats av svåra olyckor. Under
året 1797 hade hennes högt älskade fosterdotter
blivit sinnessjuk, och fru Lenngrens religiösa
dikter från denna tid visar hennes reaktion.
Den inte längre så unga skaldinnan har haft
känslan att lämna livets lycka bakom sig, och
Franzén berättar att hennes öden avsatt spår
i själva hennes uppsyn, "där en viss sorglighet
röjde sig, mitt ibland det livligaste spel av
skämtet och löjet". I början av 1798 drabbades
hon så av en ny svår olycka: hennes far råkade
under ett Stockholmsbesök hos dottern falla
i Norrström och drunkna 23 januari. Just
därför att hon kände sig i harnesk mot fadern och
tre månader tidigare skrivit sitt redan citerade
brev om hans "eländigheter" och "glömska
av sig själv och sina barn" måste sorgen ha
drabbat desto hårdare. Kanske har hon för sig
själv gjort en revy med faderns levnadslopp,
som gett så litet av yttre lycka men så mycket
mer av sinnesfrid och inre glädjeupplevelser,
och jämfört det med sitt eget i viss mån
motsatta livsöde. Mindre än nånsin önskade hon
"i höga lovtal blänka".
I denna situation är det nu som fru
Lenngren skriver sin Bettidikt, som tidigast finns
omnämnd i brev till Leopold två månader efter
dödsfallet. Mera programmässigt än i någon
annan dikt har hon här inskärpt anonymitetens,
huslighetens livsideal. Litterärt sett ansluter
poemet till en tidstypisk genre, som fått ett av
sina främsta uttryck i Leopolds "Predikarn",
och åtminstone en strof erinrar direkt om denna
föregångare:
Må stojet och förströelsen
Vid andras dom för glädje gälla,
I stilla nöjen sök du den ...
Det är för oss vi äro sälla.
Samtidigt får dikten en ironisk tillspetsning
genom att parodiera den snusförnuftiga tonen
i pekoralisten J. W. Liljestråles lärodikt
"Fideikommiss till min son Ingemund". Men själva
den egentliga tendensen är helt personlig, en
förkunnelse av reträttens glädjeämnen, där man
tycker sig höra en suck från den
fyrtiofyra-åriga skaldinnan:
Gör nöjet bofast i ditt hus,
Äg i ditt hjärta samvetsfriden;
Den gör vår uppsyn mild och ljus,
Den rår på sorgerna och tiden.
Berömmelsen hade visat sig som en klen
ersättning för den enkla mänskliga lycka,
som hon vid denna tid tycks ha saknat. Året
förut hade hon skrivit dikten "Pojkarna" med
dess två aspekter på lyckan — pojkårens ljuva
glädje och fyrtioårens ödsliga middagshöjd
med kallt hjärta under stjärnan, gul hy och
granna band. Råden till Betti avser att bevara
glädjen och samvetsfriden, hindra hjärtat att
kallna och hyn att gulna. Den extrema
kvinnliga husligheten, avhållsamheten från vittra,
lärda och poetiska mödor tycks henne som en
säkrare väg till lyckans tempel än berömmelsen.
Det är en strävan att söka sig i lä undan
stormarna, en inriktning på idyllens och
barndomens värld, som tydligen sammanhängde
både med det enskilda ödets och med tidsorons
påfrestningar. Men djupast bottnade den i en
tidigt upplevd känsla av osäkerhet och
hemlöshet. Anonymitetsbehovet fanns från början hos
fru Lenngren, men sin definitiva utformning
fick det först under omständigheternas tryck.
Fru Lenngren har inte fört kvinnosaken
framåt, och det har till och med klagats över
att hon bromsat upp den: hon hade ett alltför
stort anonymitetskrav för att bli någon
företrädare för emancipationen. Med all sin
känslighet för tidsatmosfären var hon en
konstnärsnatur och inte någon sibylla eller profet. Men
i sitt konstnärskap är hon däremot förvånande
modern. Att hon med sina smidiga och rörliga
747
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
