Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Henry Olsson: Fru Lenngrens anonymitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY OLSSON
rytmer förblivit en levande kraft ännu i modern
lyrik visas också av den beundran hon ägnats
av en författare som Bo Bergman, och indirekt
är hon därmed alltjämt en stilbildande faktor
i utvecklingen. Anonym är fru Lenngren också
på det viset att hon som få av våra stora
diktare ingått i det allmänna medvetandet och med
sin kardborraktiga meter och sina lustiga
vändningar lämnat bidrag till det förråd av
metaforer och uttryck vi alla rör oss med. Vilken
festlig abandon är det inte över den
respektlösa lilla offenbachiaden "Kärleken och Dår-
skapen" med dess fulländade verskonst. Och
vilken oförglömlig sommarsvensk bild ger inte
"Den glada festens" strofer om pigors sväng
i helgdagskjortlar och spettets fräsande kalkon,
om nyckelharpans surr och kvällens
polskedans vid oavbruten bas. Det är dikter som
alltid skall väcka samma glädje. Fru Lenngren är
inte en klassiker enligt den: vedertagna
definitionen: en författare vars namn alla känner
och vars verk ingen läser. Hon är något som
i vår litteratur nära på är en anomali — en
levande klassiker.
748
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
