Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Åke Janzon: Introduktion till E. M. Forster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKE JANZON
INTRODUKTION
TILL E. M. FORSTER
I sin utomordentligt läsvärda studie över
romanens konst, "Aspects of the Novel" (1927),
meddelar E. M. Forster några kritiska
synpunkter på Henry James, som i flera avseenden
är upplysande. Det är i första hand
påfallande, skriver han, hur få människorna är hos
James. Deras individuella rayon är också
mycket snävt tilltagen: de är ur stånd till
munterhet, snabba rörelser och köttets lust, och de
saknar i de flesta fall heroism. Man kan inte
ta av dem kläderna, de sjukdomar de lider av
är anonyma, lika anonyma som deras
inkomstkällor, deras tjänare är ljudlösa eller liknar
dem själva, ingen social förklaring av den
värld vi känner är möjlig för dem, ty det finns
inga verkligt dumma människor i deras värld,
inga språkgränser och inga fattiga. Deras
upplevelser är också begränsade. De kan resa till
Europa och se på konstverk och på varandra,
men det är också allt.
Karakteristiken gör inte Henry James
rättvisa, det är heller inte meningen, men
precisare kan knappast hans begränsning anges.
E. M. Forster har också sin begränsning: hans
gestalter är nästan alltid tagna ur den högre
medelklassen — de mycket fattiga och de
mycket rika lyser med sin frånvaro, han
ignorerar de senare, medan de förra tycks leva
i hans medvetande utan att ta gestalt. Vidare:
ehuru hans människor är vida mindre
okroppsliga än "senvictorianen" James’, är ändå kär-
leken i Forsters romaner huvudsakligen ett
problem om social och själslig anpassning —
om sexualitet skriver han inte utan en viss
för-behållsamhet. Men för att få en klar bild av
Forsters utgångspunkt måste man ställa honom
vid sidan av hans samtida, "edwardianerna".
Kronologiskt hör han ju dit — största delen
av hans produktion utkom redan 1905—11.
Han har dock inte mycket gemensamt med
författare som Wells, Galsworthy, Bennett eller
Conrad. Av de båda senares intresse och talang
för miljöskildring har han lika litet som Henry
James — den yttre verkligheten, det
verksamma livet är för Forster inte ett outtömligt
konstnärligt givande material utan "a life of
telegrams and anger", ett ständigt och alltför
levande störningsmoment, som inte får ta
makten från "det stilla, det verkliga livet".
I sin stora och innehållsrika essaysamling
"Abinger Harvest" (1936) har han i en essay
över Sinclair Lewis, Bennetts egentlige
arvtagare i modern anglosachsisk litteratur, ganska
tydligt angivit sitt främlingskap inför den rena
skildringens mer eller mindre fotografiska
metod: Lewis "är varken poet eller profet men
en person som står med en kamera på några
stegs avstånd". "Klick, och vi har en bild."
Mycket annat skiljer Forster från
"edwardianerna". Han delar inte Galsworthys förmåga
av indignation — snarare är den emotionella
återhållsamheten en av Forsters konstnärliga
749
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
