Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
av bokförsäljare, som i första hand skulle
betrakta sig som bildningsarbetare. Förslaget
möttes av många invändningar, av vilka de
mest vägande onekligen var att man dels tyvärr
inte torde kunna vänta sig att staten skulle
vara främmande för profitsynpunkten, dels att
systemet kunde utnyttjas för andlig likriktning
och censur. Nej, den fria bokhandeln är nog
något som vi skall vara lika rädda om som den
fria pressen och de fria bokförlagen. Ändå
skadar det inte att bokhandeln ibland tas upp
till grundlig prövning.
Ett bokhandelns informationsorgån
Bokhandlarna skär inte guld med täljknivar,
och man förstår att de tar vara på alla
försäljningschanser, även om varan inte alltid skulle
vara av prima kvalitet. Best-sellersystemet är ur
rent ekonomisk synpunkt till fördel för
bokhandeln, eftersom det förenklar och förbilligar
försäljningsarbetet. Det gäller alltså snarare att
få systemet så litterärt rättvist som möjligt,
och härtill kan bokhandlarna medverka genom
sin personliga övertygelse. Ju bättre utbildad
och smaksäker bokhandelskåren är, desto
rättvisare kommer försäljningen att fördela sig på
böckerna. Utan tvivel söker majoriteten av våra
bokförsäljare att bilda sig en egen mening om
varorna och en så upplyst mening som möjligt.
Men man kan inte begära att hårt upptagna
medhjälpare med tjänstgöring mellan 9 och 18
skall få så mycket tid över att sätta sig in i alla
de tusentals böcker som varje år väller över
diskarna. De får i de flesta fall nöja sig med
andras mening om böckerna, och denna mening
får de dels genom förlagens bokhandelscirkulär,
dels genom recensionerna, som dock är svåra
att överblicka och rätt värdesätta. Kunde det
inte tänkas att bokhandeln skaffade sig ett eget
internt informationsorgan, som opåverkat av
förlagen furnerade dess folk med omdömen om
de individuella böckerna och allmänna riktlinjer
för försäljningen? Biblioteken äger ett dylikt
(ehuru offentligt) organ i Biblioteksbladet, där
experter uttalar sig om de olika böckernas
lämplighet ur bibliotekssynpunkt. Ett sådant
bokhandelns informationsorgan skulle också kunna
följa recensionerna och ge översikter av dem.
Det kunde lämpligen anknytas till "Svensk
boktjänst", vars verksamhet hittills bestått i
kollektiv upplysning utåt.
Vad man också ville önska den svenska
bokhandeln vore en fylligare facktidskrift i stället
för de nuvarande två skäligen magra. I en
sådan tidskrift kunde yrkets frågor tas upp till
diskussion, varjämte allt av verkligt
nyhetsvärde ur förlagens cirkulär kunde
sammanställas och kritiskt bearbetas till en läsning som
skulle bli av verkligt intresse även för folk
utanför yrket. Man kan som ett visserligen
ouppnåeligt men dook sporrande föredöme
peka på den amerikanska Publishers’ JVeekly.
Kanske kunde man också diskutera om inte
åtminstone de större boklådorna borde avdela
en särskild person för kundinformation. I ett
hörn av affären kunde det finnas ett trevligt
hörn med utställningsmaterial, recensionsklipp
och framför allt en kunnig och älskvärd
ciceron, som inte nödvändigtvis behövde vara
densamma året runt utan kunde växla bland
medhjälparna.
Bokens distributionsproblem
Ett problem inom bokförsäljningen som
dryftats allt intensivare på senare år är hur
boken skall nå ut över de tättbebyggda
landsändarna till läsare som har långt till närmaste
boklåda. Statistiken visar att boken av alla
nödvändighetsvaror är den mest centraliserade, den
svårast åtkomliga, och att den också är
skrämmande ojämnt fördelad på de svenska hemmen.
I Sverige fanns 1944 263 boklådor med rätt till
nyhetssändningar i kommission, d. v. s. med
något så när allsidig sortering. Det är inte
mycket på ett så vidsträckt land som vårt.
Genom inrättandet av 200 s. k. B-boldådor, som
821
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
