Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Erik Blomberg: Spelmannen och sprattelgubben. En Josephsonstudie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPELMANNEN OCH SPRATTELGUBBEN
och somna hos sin mamma
med tårar på kind,
små flickorna förskrämda.
Då cykeln "Annas sagor" är skriven i
Frankrike och förlagd till fransk miljö, får man väl
anta att det här inte är frågan om ett
vanligt vändkors, utan om ett krucifix, som
skymningen i de små flickornas fantasi förvandlar
till en elak gubbe "som hoppar och slår".
Sprattelgubben är i Josephsons
minnesföreställning förbunden med både Gud och Satan, både
änglar och djävlar — som spelar krona och
klave om hans arma sj äl.
Den inre kluvenheten är han tidigt medveten
om, och han förknippar den med sin lättleddhet,
sin fallenhet att trotsigt ge efter för yttre
impulser som han sedan måste bittert ångra — som
i dikten. "Om tusen år kanhända".1 Han är en
passionerad natur — och han har uppfostrats
i en romantisk idealism, som beslöjar
verkligheten och tabuerar driftlivet under de
moraliska etiketterna oskuld—skuld.
"Varmblodig längtan i kontakt med en
obeveklig verklighet", så har professor Gadelius
sökt definiera schizofrenin, den själssjukdom
som drabbade Ernst Josephson, och han
till-lägger att förträngning av sexualdriften kan
leda till sinnessjukdom.
Då måste väl först en sjukdomsdisposition
föreligga—-Josephsonhade ju ärftliga anlag—,
men att i hans fall konflikten mellan begär och
försakelse varit ovanligt stark och måst bidra
till splittringen och den slutliga
söndersprängningen av hans själsliv är väl otvivelaktigt.
Karakteristiskt för den schizofrene är att han
— som en sprattelgubbe — känner sig styrd av
en annans hand, en utompersonlig kraft. Den
förnimmelsen hade tidigt Ernst Josephson, och
den har hos honom fött en annan känsla:
upprorsandan, frihetsbehovet, som skulle växa sig
1 Josephsons olyckliga kärlek till Ketty Rindskopf
beror kanske lika mycket på att han inte kan lösgöra
sig från modern som på känslan av sin egen
ovärdighet och sin bundenhet vid konsten.
Teckning av Kristus
allt starkare ju större motstånd han rönte,
ju hårdare hans ursprungliga instinkter
undertrycktes. Sannolikt var det från början
moders-handen, som var denna allt bestämmande makt
i hans liv. Då han som yngling ger efter för sin
passionerade livsvilja och berusar sig med
tita-niskt konstnärstrots, behövs det bara att
modersidealet manas fram för att han genast skall falla
till föga och ångra sin självhävdelse. Fru
Ram-ström, hans ungdoms biktmoder, ställer också,,
då hon vädjar till hans samvete, den himmelska
madonnan mot den hedniska Venus, Jesus mot
Satanas-Prometeus, och tjuguåringen blir from
som ett lamm.
Efter moderns död — den 13 juli 1881 —
hade Josephson företagit sin spanska resa, då
hans levnadslust och målarglädje flammade
upp liksom befriade från ett långvarigt tryck.
Men redan i Spanien kom dödstankarna
tillbaka mitt i sinnesruset, och efter återkomsten
till Paris blir han ett rov för en pessimism och
en dödslängtan som tar sig uttryck i dikter som
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
