Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Tore Zetterholm: Spaningsflygning. En studie över Antoine de Saint-Exupéry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANINGSFLYGNING
Vad det kommer an på är att leva som det
anstår en människa, att fullfölja sin mänskliga
bestämmelse.
Här lyckas han alltså finna en gemensam
nämnare för de båda till synes oförenliga
livssfärerna, flygarens liv och den bofasta
tryggheten. Att han själv väljer den förra är alltså
inte på grund av dess heroiska och äventyrliga
färg utan för att det för hans del är en utväg
att realisera människans idé. Det är den som är
förmer än individens liv.
Men vad är då människans idé? Vilken är
hennes bestämmelse? frågar han sig. Det är
som om den slutgiltiga sanningen ständigt vek
undan när han trodde sig ha fått grepp om den.
För att kunna besvara detta avstår han i
slutkapitlet från att berätta och försöker definiera.
Inte med filosofiska termer utan på ett levande,
bildrikt, halvt lyriskt språk.
Människans bestämmelse är att bli medveten
om sin kallelse, säger han. Men hur skall vi
förlösa kallelsen? Det sker när vi blir medvetna
om ett gemensamt mål ovanför fanatismens
koraner. Men vilket är målet?
Han rör sig trevande och i cirkel för att
kunna lägga händerna på den ständigt
undflyende, yttersta sanningen. Men på de sista
sidorna tycks han ha funnit två nyckelord, som
öppnar en ny vision för honom: skaparglädjen
och anden.
"Endast anden som blåser sitt liv i stoftet kan
skapa människan." Och människans mål är att
delta i den oavslutade skapelsen, då uppfyller
hon sin kallelse.
"Pilote de guerre" (på svenska "Spaning mot
Ärras") är berättelsen om en man som blev
erbjuden att bli martyr för en livsåskådning,
vars teser han inte kände till, och som
accepterade erbjudandet. — Kanske också berättelsen
om ett land som gjorde detsamma. — Samtidigt
är det även redogörelsen för ett av de
hållfasthetsprov varom vi talade i inledningen och som
borde meriterat honom för en plats i verket om
livsåskådningar.
Det yttre förloppet är som bekant att han
sänds ut på en spaningsflygning mot det av
tyskarna besatta Ärras, och att han klarar sig
igenom med en mirakulös tur och återvänder
till sin flottilj. Inom denna enkla ram bygger
han sedan upp den inre dramatiken.
Det väsentliga med boken är emellertid att
hans situation i så hög grad sammanfaller med
hans lands och kanske med hela den
västerländska kulturens. Mängden av efterkloka
anklagelseskrifter, varmed vi lyckliggjordes efter
Frankrikes fall, verkar som ett hysteriskt käbbel
för att få fram en syndabock i jämförelse med
denna lugna, djuptänkta självrannsakan.
Frankrikes chanser i den pågående kraftmätningen
var ungefär lika små som Saint-Exupérys att
återvända med livet från spaningsflygningen
över Ärras. Och den franska kulturen var
kanske ännu sämre rustad än denne tänkare, när
det gällde att redogöra för innehållet av den
livsinställning som skulle försvaras. Denna strid
trots förnuftet gällde inte endast Frankrike. Vi
finner samma problem och formuleringar på
många håll, bl. a. hos den unge Hillary.
Ett av skälen till att Frankrike valde den
utsiktslösa striden hade emellertid Saint-Exupéry
haft klart för sig redan tio år tidigare. Han
skrev i "Vol de nuit":
Seger... nederlag... de orden ha ej nägon
mening. Livet är oberoende av dessa allegoriska uttryck
och förbereder redan nya sådana. En seger försvagar
ett folk, ett nederlag väcker upp en ny generation.
Det är diktarnas privilegium att på detta
sätt kunna föregripa det historiska skeendet.
I Arras-boken behövde han inte stort mer än
citera sig själv:
Nederlag ... seger ... Uttryck som jag inte vet vad
jag skall använda till. Den ena segern luttrar, den
andra fördärvar. Det ena nederlaget dödar, det andra
ger liv.
3 BLM 1946 IV
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
