Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NOTISER
Den radikala amerikanska tidskriften The
New Republic innehöll för någon tid sedan en
intressant och synnerligen initierad artikel av
Malcolm Cowley om "Amerikansk litteratur
i utlandet", främst i Europa. Han visar till en
början hur under 1800-talets sista deecnnier
endast några få amerikanska författare var
kända i Europa, främst Mark Twain och Bret
Harte. På 1890-talet började dock strömmen
öster ut över Atlanten att flyta stridare. Det
var nu tidiga detektivromaner, framför allt
Nick Carter, wildwestberättelser, äventyr från
Alaska och Söderhavet, föregivet vetenskapliga
fantasiromaner och historiska romaner av t. ex.
Booth Tarkington, Winston Churchill
(statsmannens namne) och så småningom även
en kvalitetsförfattarinna som Ellen Glasgow,
vilken dock fick publik endast i England.
Så småningom kom nya namn på samma
områden, och en fransk förläggare nämnde
1917 soin typiska amerikanska författare Jack
London, Zane Grey och James Oliver
Cur-wood.
Den stora omsvängningen började efter
första världskriget. Då började även den
värdefullare amerikanska litteraturen att göra sig
gällande på europeiska bokdiskar, framför allt
i England och Frankrike. De första som slog
igenom där var lyriker som Sandburg, Edgar
Lee Masters och Vachel Lindsay, och efter
hand började man också lära känna prosaister
som Hergesheimer, Sinclair Lewis, Willa
Cather och Theodore Dreiser. Inseglet på att
amerikansk litteratur nu erkändes som
jämbördig med de andra kulturnationernas blev
enligt Cowley Sinclair Lewis’ Nobelpris 1930,
senare följt av Eugene O’Neills 1936 och Pearl
Bucks 1938. I början av 1930-talet kom också
den amerikanska best-sellerlavinen i gång på
den europeiska marknaden, med "Anthony
Adverse" som sitt första stora namn och "Borta
med vinden" som sitt mest kända.
Hur modern amerikansk litteratur med mer
allvarlig syftning övat inflytande stilistiskt och
programmässigt på hela generationer av unga
författare är alltför välkänt för att behöva
upprepas. Cowley vill dock tro att den
amerikanska vågen håller på att dra sig tillbaka,
i varje fall från det mer värdefulla litterära
området. Nästa våg tycks komma från
Frankrike.
«
Hermann Hesse har med anledning av att
han fått mottaga Goethepriset utsänt en
"Dank-sagung und moralisierende Betrachtung", en
liten skrift på 8 sidor.
Han redogör där för de komplicerade
känslor, som väcktes hos honom, när han blev
erbjuden priset. Han hyste ännu en viss
bitterhet mot Tyskland, som förbjudit honom under
nazismen och efter krigets slut började
överösa honom med smädebrev. Man borde ge
honom upprättelse och åter låta honom få läsas
och sälj as. Aktningen för den akademi i
Frankfurt, som delar ut priset och som under Hitler
iakttagit en modig hållning, kom honom dock
att ta emot det, ehuru han lät prissumman gå
till välgörande tyska ändamål.
Pris och hedersbetygelser är inte riktigt vad
vi tänker oss i unga år, säger Hesse vidare.
De utgör en liten del av det komplicerade,
delvis av missförstånd uppbyggda fenomen, som
kallas berömdhet. Från givarnas sida är de
närmast uttryck för den officiella världens
försök att hålla inofficiella prestationer från livet.
Slutligen anger Hesse den uppgift, som tycks
honom viktigast för andlig verksamhet på
jorden: kampen mot de två stora tidssjukdomarna
teknikens storhetsvansinne och nationalismens
storhetsvansinne. "Denna kamp har också mitt
liv vigts åt, en liten våg i floden."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
