Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Teater och film - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER
tredjeklasskupéer. Den esteticerande svenska
biokritiken (och dit hör sannerligen inte dagskritiken) har
överdrivna föreställningar om regissörens betydelse,
skrev häromdagen Idestam-Almquist. Ja visst, vi tror
säkert att regissören ofta inte har så mycket att säga
till om. Men då märks det också i allmänhet på det
klena resultatet. En jämförelse mellan bra och dåliga
Hitchcockfilmer ger belägg för vad det betyder att
regissören verkligen får något så när fria tyglar. Lik-
som en jämförelse mellan engelsk och fransk film
just nu å ena sidan, amerikansk å den andra.
Ingrid Bergman är bäst i början av filmen innan
hon blivit inspärrad som värdinna i millionärspalatset
där hon får gå igenom fasorna från "Gasljus" på
nytt. Allra bäst är hon överraskande nog när hon får
visa sig öm och söt i kärleksscenerna med Grant.
Sedan har hon mest att se klen, förorättad och
olycklig ut. Georg Svensson
NOTISER
En värdefull jaktmark för den litteraturintresserade
finns ofta i de litterära kalendrar, som under olika
perioder varit på modet för att ibland bli tämligen
tunnsådda. Där finner man i ovanlig koncentration
bidrag av för tiden representativa författare ofta saker,
som sedan aldrig trycks om eller t. ex. noveller eller
dikter i sedan ändrade versioner eller med intressanta
illustrationer. En speciell genre av bidrag, som frodas
i detta slag av publikationer är de självbiografiska
skisserna, som tyvärr blott alltför sällan växer ut till
memoarer.
1946 var rikt på sådana kalendrar, man kan nämna
Vintergatan (Norstedts), Vindros (Bonniers), All
världens Berättares julnummer (Åhlén & Åkerlund) och
göteborgskalendern Maneten (Gebers). I dessa fyra
vackra böcker finner exempelvis den som speciellt
intresserar sig för de lyriker, som slog igenom på
30-talet, av Gunnar Ekelöf både en lång dikt (Vg)
och prosa (Vr), dikter av Carl Emil Englund (Vg),
av Harry Martinson (Vg, med egna illustrationer)
och av Johannes Edfelt (Vr). Den senare har också
redogjort för sina första favoritböcker (Vg), liksom
Hans Botwid, Tora Dahl och Björn-Erik Höijer.
Exempel på tidens litterära stridsämnen finns i Ebbe
Lindes socialiseringsprogram för litteraturen (M) och
Lars Levi Læstadius och Vilhelm Mobergs
öppenhjärtiga teaterartiklar (M & Vr). En hel pjäs av
Axel Strindberg finns i Vindros.
Det rikaste fältet har dock 40-talsforskaren, som
finner tre noveller av Lars Ahlin (Vg,Vr.AvB), av
vilka två är väl i klass med de bästa i "Inga ögon
väntar mig". Vidare finns noveller av Stig Dagerman
(Vg) och Sivar Arnér (Vr) och dikter av bl. a.
Bengt Andf.rbf.rc (M), Werner Aspenström (Vr),
Bertil Gedda (M), Anna Greta Wide (M) och
Maria Wine (Vr).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>