Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Artur Lundkvist: Vítězslav Nezval, tjeckisk lyriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
livet. Hans förhoppning var den typiskt
surrealistiska: att poesien ska upphöra att vara
ett privilegium för ett fåtal och inte
förverkligas endast i böcker. Flödande ur det
omedvetna ska den översvämma hela tillvaron och
försänka den i ett lyriskt tillstånd, en allt
förvandlande förtrollning.
Utmärkande för Nezval var hans ångest för
verklighetens begränsning. Han ville utvidga
allt i det oändliga, han mångfaldigade sin
vision av världen och fördjupade den genom
att låta både det förflutna och det framtida
ingå i nuet. Verkligheten var för honom en
oupphörligt skeende omgestaltning, där den
ena formen utvecklas ur den andra och allt
utgör en kontinuitet, en oavbruten ström.
Ängesten för det begränsade återgick även i
Nezvals motvilja mot individualiteten. Han var
övertygad om att diktaren inte får vara en
individualitet i vanlig mening, en personlighet
med alla sina inre komponenter
sammanpressade i en rationaliserad form där allt är
konstant och konsekvent. Att underkasta det
oändliga i människans väsen en sådan slutgiltig
begränsning kan kanske vara mer eller mindre
nödvändigt på vissa områden (etiska, sociala)
men är utarmande för diktaren. På det sättet
blir han, menade Nezval, berövad de mest
ursprungliga och substantiella mänskliga
egenskaperna, livets egen ansvarslösa och ologiska
spontaneitet, den fantastiska äventyrs- och
upplevelselust, ur vilken poesien växer fram.
Mycket medvetet kultiverade Nezval inom sig
själv det vitala omedvetna, animaliserade sig
och bevarade ett raffinerat barnsligt tillstånd.
Genom att han bedrev denna medvetna kult
av det omedvetna med ovanlig konsekvens
förmådde han omfatta och förvandla hela världen
med sitt lyriska skapandes ström, förmådde
omsätta alla ting och tilldragelser i nya poetiska
verkligheter, lysande av friska färger och
suverän särprägel. Även det ringaste avslöjade sin
inneboende skönhet och frukosten i det gröna
blev till ett livets under. Hos Nezval framträdde
också en djupgående överensstämmelse mellan
medvetandet och landskapet: han återfann sig
själv, sin egenart och sitt innersta väsen i
hembygdens natur, bland allmogemiljöns
företeelser. Allt blev för hans fantasi först och sist en
spegling av hans innersta, av de jagets
hemligheter som intresserade honom mer än något
annat. Genom jaget fick han på så sätt sin
djupaste kontakt med verklighetens mysterium.
Åtrå och ångest, lust och fruktan kämpade
ständigt inom honom och ingav honom en
febril oro inför tillvaron. Han genomforskade
drömmen och hallucinationen, han försökte
mana fram sitt eget öde och förvandla det till
myt. Han var akrobaten för vilken varje
ögonblick är livsfarlig hasard, ett språng ut i det
okända, som kräver mod och hänförelse. Han
lät sig bäras fram av vitalismens flod, en glädje
åt rörelsen, skeendet, det okuvliga livsmodet.
En höjdpunkt nådde denna optimism i dikten
om Edison, den nya tidens store uppfinnare,
som "skapat mera ljus än Gud skapat
vulkaner". Edison blir där trollkarlen som
förvandlar världen och med sina fenomen förnyar
livet. Ljusets vattenfall stirrar in i världens
natt, väldiga spindelnät förkortar avstånden,
civilisationens underverk lovar förverkligandet
av sagor och svindlande drömmar.
Uppfinnaren liksom skalden är magikern vars innersta
längtan är transformeringsundret. Men denna
drömberusade optimism hade sin motpol i ett
annat grundelement hos Nezval: melankolien,
det ruvande svårmodet, den möderne Hamlets
sorg. Han var ständigt på flykt från ångesten
och sorgen till underverkens värld, på flykt
från smärtan till den sjudande virveln av vitalt
liv, osentimental lust. Hans dikt sprutade fram
i ohämmade utbrott och exploderande bilder,
ett anlopp av kaskadlikt brytande vågor.
För den tjeckiska lyriken betyder Nezval
skapandet av en ny stil, en utvidgning och
intensifiering av poesiens förvandlande uppgift.
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
