Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Börje Knös: Den moderna grekiska skönlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖRJE KNÖS
(Sterna) och "Roman" (Mithistorima), synes
liksom övergå från den mogna franska
symbolismen till en surrealism, påminnande om
modern anglosachsisk diktning. Han betraktas
också som lärjunge till T. S. Eliot. Han är
en odisputabel lyrisk begåvning, som med
känslig melankoli lever i en förgången
stämningsvärld.
Erinras må också om Odisseas Elitis, en
ung skald, som börjat som surrealist men
övergått till tongångar, som äro besläktade med
folkvisans och som söker sig till den grekiske
nationalskalden Solomos; han anses i sina
senare alster företräda en speciellt grekisk
diktning.
De nu nämnda äro utan tvivel Greklands
mest betydande diktare av i dag. Härjämte
finnes ett stort antal poëtae minores. Den mest
kände av motståndsrörelsens skalder är Nikos
Papas, men det torde ännu vara vanskligt att
döma, i vilken riktning hans utveckling
kommer att gå.
Såsom naturligt är, dominera prosaisterna,
de äro synnerligen talrika, och endast några
mera betydande namn må här nämnas. En av
de mera framträdande stilisterna av de yngre
är Pantelis Prevelakis, vilken även skrivit
dikter. Hans prosa kännetecknas framför allt
av en kraftig men sober och bearbetad stil. Han
förefaller vara en av de bästa kännarna av det
nygrekiska språket, på vars rika klaviatur han
förstår att anslå de starkaste man samtidigt
de mest välljudande strängarna. Frånsett en
mycket uppskattad biografi över Domeniko
Theotokopoulos (El Greco) har han publicerat
ett flertal arbeten, av vilka må nämnas
"Historien om en stad" (To chronikon tis politias),
en av hemlängtan buren skildring från hans
fädernestad Rethimnos på Kreta under
turko-kratians sista år, full av färgrika bilder från
de turkiska kaféerna och av de gamla grekiska
sagoberättarna, och "Arma Kreta" (Pantermi
Kriti), en roman från upproret på Kreta 1866,
präglad av ett manligt glödande frihetspatos
och en stark grekisk traditionskänsla.
En framstående stilist och en författare av
en säregen och intressant originalitet är Fons
Kontoglous. Han har skrivit berättelser,
reseintryck, små lyriska prosastycken, essayer, allt
i en äkta folklig stil och med en speciellt
personlig prägel. I sina större arbeten, såsom t. ex.
"Petro Gazas", söker han sig ofta till
medeltiden med dess djärva grekiska sjöhjältar, till
striderna mot turkarna och till de
medeltidsborgar, av vilka så många ruiner i Grekland
minna om gångna tider. Ej sällan försjunker
han i gammal bysantinsk mystik och dväljes
med förkärlek i gamla kloster bland bisarra
och egendomliga människor. Han är en
representant för den typiskt grekiska
religiositeten, han vill icke återuppliva eller förnya de
kristna begreppen, men återföra människorna
till gångna tiders barnsliga och enkla fromhet.
Det ligger liksom något av en radikal och
folklig hagiograf över Kontoglous’ fängslande stil
och arbeten. Hans språk bär på en friskhet
och sälta, som han medfört från sin dyrkade
fädernebygd vid Mindre Asiens kust.
På den yttersta högra flygeln möter man
två kända och just nu mycket uppskattade
författare, Stratis Mirivilis och M. Karagatsis
(pseudonym för Dimitro Rodopoulos). Stratis
Mirivilis (f. 1892) är en av Greklands bästa
prosaister med en manligt betonad stil, han
har en skarp observationsförmåga och är en
sensuell, nervös och expressiv naturdyrkare.
Han slog igenom med sin efter förra
världskriget skrivna och publicerade "Livet i graven"
(I zoi’ en tafo), ett grekiskt bidrag till den då
utkomna krigslitteraturen och en slags
motsvarighet till t. ex. Barbusses "Le feu", ett
arbete som i sin förening av realism och lyrik,
cynism och sensibilitet väckte en viss
uppmärksamhet särskilt i Frankrike och ännu i dag
icke lämnar läsaren oberörd. Av hans senare
arbeten må nämnas "Lärarinnan med de gyl-
816
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
