Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Börje Knös: Den moderna grekiska skönlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODERNA GREKISKA SKÖNLITTERATUREN
lene ögonen" (I daskala me ta chrisa matia),
en slags efterkrigsskildring om den
återvändande soldaten och hustrun till hans stupade
vän, där striden mellan kärleken till kamraten
och kärleken till dennes änka målas i gripande
och starka färger, "Albanen Vasilis" (O Vasili
o arvanitis), en roman om smugglaren som
lever utanför gott och ont och därför ej får
dömas efter vanliga moraliska begrepp, och
hans i år utkomna "Pan", en psykologisk studie
över ett tragiskt människoöde, typisk för hans
expressiva framställningskonst. Sina välskrivna
men understundom bisarra och egendomliga
noveller har han samlat i sin "Den gröna
boken" (To prasini biblio).
M. Kabagatsis äger en obestridlig
berättartalang med en stark och ytterligt livlig fantasi
och förstår att mästerligt behandla och
framställa de ämnen han valt. Som stilkonstnär är
han tvivelsutan underlägsen Mirivilis, och
behärskad av en viss freudiansk uppfattning
fördjupar han sig kanske väl mycket i sexuella
problem. Men som en fängslande berättare,
vilken också med förkärlek psykologiskt
analyserar frågor om främlingars nationalisering
och assimilering i grekisk miljö, framträder
han i arbeten som "Överste Liapkin" (O
sin-tagmatarchis Liapkin), en berättelse om en
rysk överste som flytt undan bolschevikerna
och bosatt sig i Larisa i Thessalien, och
"Chimär" (Chimera), en roman om en
fransyska som gift sig med en grekisk
kommendörkapten på Tolvöarna. En viss sarkastisk
pessimism kommer till uttryck i andra hans arbeten,
där han låter människorna blint ledas av sina
lidelser, t. ex. i "Slottsherrn" (O kotsabasis
tou kastropirgou), en roman med ämne från
frihetsrörelsen 1821, där fosterlandskärleken
endast är en förklädnad för egoistiska
beräkningar.
Den romantiska riktningen i Greklands
moderna litteratur kan uppvisa ett stort antal
namn. Man kan hit hänföra främst två mycket
uppburna och lästa författare, Giorgos
Theo-tokas och Ilias Venezis. Giorgos Theotokas
(f. 1905) är en utpräglad lyriker, kultiverad
och välbalanserad, som avlyssnar dagens
stämningar mot bakgrunden av händelser i
samtid och närmast föregående tid och i romaner
som "Makter" (To demonio), "Argo" och
"Leonis" låter sina tankar och reflexioner
komma till uttryck i en mycket vacker och
lättflytande stil.
Ilias Venezis är en humanist, som med
kärlek och förståelse ser på människorna, som
tror på människan och hennes inneboende
godhet. Ingen kan som han fördöma kriget och
dess ohyggligheter. Han sörjer över de
oändliga lidanden det förorsakat hans land, över
allt grekiskt blod som gjutits, över förlusten
av den blomstrande grekiska civilisationen på
Mindre Asiens kuster. Samtidigt är han en
naturälskande romantiker, som i
barndomsminnen och i den rena, sig ständigt förnyande
naturen liksom söker en motvikt mot krigets
grymheter. Man möter hos Venezis "eine
schöne Seele", men också en radikal idealist,
som gör ett odelat sympatiskt intryck. Hans
arbeten äro skrivna med en klar, ibland kanske
något ojämn stil. Av dessa kunna nämnas
"Nummer 31 320" (To noumero 31 320), som
beskriver en grekisk krigsfånges öden efter
katastrofen i Mindre Asien 1921, och "Lugn"
(Galini), som skildrar landsflyktens tragik och
några landsflyktiga grekiska familjers
bosättning på en ofruktbar strand vid Saroniska
viken; det vilar liksom en antik ödesstämning
över den aktuella skildringen. Hans senaste
roman, "Eolisk jord" (Eoliki gi) är en
fängslande berättelse om den grekiska befolkningen
på Mindre Asiens kust strax före den turkiska
invasionen, rik på stämningar och sagor från
gångna tider; boken är ej endast en guldgruva
för folklorister utan giver också en intressant
och värdefull bild av livet hos en
gränsbefolkning, som levde mellan två andligen motsatta
817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
