Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Hagar Olsson: Cora Sandel och friheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CORA SANDEL OCH FRIHETEN
axeln, men de är farliga såsom allt utsvultet
och otillfredsställt är farligt, och världen vet
det mycket väl och skall i det längsta försöka
att bagatellisera dem och om möjligt förinta
deras spirande självmedvetande. Men de sitter
inne med ett outslitligt tålamod såsom alla
förtryckta, alla som ännu inte fått förverkliga
sitt innersta jag och inte fått utlopp för sina
vitala krafter, och det kommer en dag då de
träder ut ur sin undangömdhet och lämnar
sina tårar bakom sig. Då skall världen till sin
häpnad få se en ny människa lösgöra sig ur
den gråa massan av osjälvständiga och bittert
besvikna kvinnor som i dag befolkar
arbetsplatserna och hemmen och utgör det mest
efterblivna och förslavade elementet i vårt
samhälle — en människa som kastar av sig bojorna
av ett mångtusenårigt förflutet. Denna nya
människa företrädes i dag av den
otillfredsställda och mer eller mindre asociala kvinnan,
som inte trivs och inte har någon verklig
hemortsrätt i det samhälle hon lever i, som
långsamt förkvävs och går under i en isande
ensamhet och en känsla av overklighet och
non-existens, utan att någon gör ett försök att på
allvar ta upp hennes problem till debatt —
i morgon är hon kanske det nya samhällets
moder.
Att kvinnofrigörelsen skulle kunna äga rum
inom det nuvarande samhällets ram — bara
med hjälp av den politiska röstsedeln såsom
de naiva kvinnosakskvinnorna trodde i den
gamla goda tiden före Hitler — är en av dessa
fromma lögner som så ofta i mänsklighetens
historia fått tjäna som avledare och
uppbrom-sare av den nyskapande viljan. Inom en
samfundsordning där kvinnan fungerar som bihang
till mannen och av honom lånar attributen till
sin personlighet, sitt namn, sin titel och sin
ställning (och ve henne om hon saknar dem:
då är hon som människa ohjälpligt
diskriminerad), medan mannen ensam företräder den
fria, autonoma individen, har hon mycket små
möjligheter att göra sin självbestämningsrätt
gällande, och hennes politiska rösträtt måste
förbli lika illusorisk som den amerikanske
CORA SANDEL
negerns. När kvinnosakens företrädare så
ensidigt förde kampen på den politiska linjen
utan att bekymra sig om kvinnoindividens
etiska frihetsproblem begick de ett ödesdigert
misstag vars verkningar vid det här laget ligger
i öppen dag: kvinnornas stora massa har visat
sig vara ett pålitligt reaktionärt element och ett
lättfånget byte för varje stövelklädd satrap som
erbjudit dem befrielse från det självansvar och
den självbestämningsrätt som de ändå inte har
något bruk för.
Om man i fråga om kvinnans mänskliga och
individuella frigörelse inte hade annat att sätta
sin lit till än dessa socialt och politiskt
verksamma kvinnor som blott alltför väl installerat
sig i det bestående samhället och anpassat sig
efter dess krav, så skulle "framtiden te sig
mörk", som spåkvinnorna brukar säga. De kan
såsom alla kollaboratörer påvisa många stora
vinningar och ekonomiska fördelar som
vunnits under ett tålmodigt arbete: det enda som
fattas i den vackra bilden är friheten, den
andliga självständigheten — och den blir bara
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
