Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - John Landquist: Grymheten och samtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN LANDQUIST
är en annan än den ursprungliga tendensen till
aktivitet, väckt och inriktad av ett
livsskyddande mål.
Denna doktrin, som anser att all
aggressivitet, avseende individens självhävdelse, i
grunden är destruktionsdrift, har en skadlig
inverkan också på psykoterapin. Den leder
nämligen till att man vill bekämpa aggressiviteten,
inbegripet mer eller mindre aktiviteten själv,
som diffust medtänkes. Mot denna mening att
"aggressiviteten är ett ont" har Tora
Sandström i sin nyss nämnda tänkvärda bok rest
opposition. Enligt hennes mening är
neurosernas vanliga orsak att söka i undertryckt
självhävdelse, i "jagsvagheten".
Endast därigenom att jaget stärkes så att det på
ett ändamålsenligt sätt kan förfoga över sina affekter
och sin aktivitet, synes oss en möjlighet vara given
att hävda den neurotiska ångesten (s. 166).
Sandströms utredningar och neurosfall
bidraga att belysa grundlösheten i läran att all
slags självhävdelse liksom de olika yttringarna
av verklighetsomdanande aktivitet skulle vara
yttringar av destruktionsdriften eller bemängda
därmed. Freuds lära, konsekvent uppfattad,
skulle innebära, att hälsan själv, den fysiska
och den psykiska, till vars väsentliga yttringar
hör en glad aktivitetsdrift, skulle ledas av
dödsdriften som sin förtäckta drivkraft.
3
Diktaturen och grymheten
Finns grymheten som en ursprunglig drift
för sig? Det kan man inte säga. Den är icke
en sådan sluten, självständig helhet för sig som
självbevarelsedriften eller de sexuella drifterna.
Den liknar däremot sådana egenskaper som
girigheten, avundsjukan etc., som äro
komponenter i eller urspåranden av en mer
omfattande tendens. Grymheten är en komponent i
eller en urspåring av maktnjutningen. Den
ligger på maktnjutningens sluttande plan.
Grymhetens psykiska hemort är maktbegäret och
maktnjutningen. Inom deras sfär ligger dess
egentliga inspirationskällor. I sitt samband med
maktförnimmelsen har grymheten en mycket
ursprunglig existens. Man spårar den hos vissa
rovdjur. Katten, som leker med råttan, lodjuret
och vargen, som i "blodtörst" riva långt fler
offer än de behöva för att mätta sig, synas ge
exempel på grymhet på det animala stadiet.
För grymhetens ursprunglighet talar också dess
spontana uppträdande hos barn i den mellersta
barndomen. Den yttrar sig dels som
djurplågeri, dels som en grymhet, som plötsligt kan
rikta sig mot en kamrat under lekens hetta.
Grymhet förekommer hos alla folk, de
primitiva såväl som de civiliserade. Indianerna lära
ha utmärkt sig för höggradig grymhet mot
tillfångatagna fiender. Särskilt torde jaktens
upphetsning ge anledning till väckande av den
primitiva grymhetslusten. Stefan Zweig
berättar följande signifikativa men kusliga drag
hos Tolstoy: ’"Jag erfar en verklig
vällustkänsla vid det döende djurets lidanden’,
tillstod Tolstoy, då han med ett kraftigt käppslag
krossat skallen på en varg" ("Casanova —
Stendhal — Tolstoy", 1947). De ännu
existerande spanska tjurfäktningarna äro med sitt
upprörande djurplågeri — särskilt plågande
av dödssårade hästar — en skamlös förlustelse,
som inte kan avse något annat än
grymhetstendensens offentliga tillfredsställande. Hos s. k.
civiliserade folk har tekniken tillhandahållit
nya medel att utöva grymhet, såsom man ser
av medeltida och även helt moderna
pinoredskap.
Grymhetens njutning är framför allt en
maktnjutning. Den ligger i att den ene
förnimmer sig som den överlägsne, den starkare,
då han tillfogar den svagare ett lidande. Denna
njutning stärkes om den lidande är en fiende
till den som tillfogar smärtan eller eljest
föremål för hans hat; särskilt omtyckt är att plåga
tidigare överlägsna eller sådana som genom
sina personliga egenskaper stå över den
plågande. Till denna njutning kommer i grövre
fall olika blandningar av skräckblandad
upphetsning, t. ex. vid att se blod eller
upphetsningen av en tidigare skräck, som nu är på
352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
