Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
munister och kommunistsympatisörer skulle
vara osanna. Anländ till Jugoslavien bevarar
Lehrman ännu någon tid sin
prokommunis-tiska syn, och från dessa utgångspunkter
redogörs för en av Tito-regimens talrika räfster
mot politiska motståndare. Att åhörarna ropar
"i galgen med förrädarna", när fångarna
förs inför domaren låter inte angenämt, men
i övrigt tar Lehrman rättegången (som en av
regeringen utsedd person tolkar för honom)
på djupaste allvar. Han relaterar
samvetsgrant alla de partisan-officiella påståendena
om Mihajlovic som den usle quislingen och
hans medarbetare som skurkar och
massmördare. Författaren borde dock redan på detta
stadium ha vetat att kommunisterna i alla
länder där de har tagit makten har begagnat
taktiken att brännmärka sina motståndare som
tyska agenter, fascister och förrädare — och
så småningom går det verkliga förhållandet
upp för honom. Vi får själva bevittna hans
omvändelse eller "kris", som han själv skriver.
Den inträffar just i Jugoslavien, som f. ö.
behandlas mera ingående än något annat land.
Förf. lyckas på grund av sina tidigare
Tito-sympatier få fina kontakter och kan se en hel
del inifrån. Han beundrar den iver med vilken
de nya herrarna har gett sig i kast med det
materiella återuppbyggandet, men han grips
av avsmak då han upptäcker att regimen är
en ren diktatur som med skräck håller
oppositionen nere och folket i lydnad. Då Lehrman
får tillfälle att tala med icke officiella personer
utan vittnen ger de uttryck åt en hätsk
inställning till regeringen och stark samhörighet med
de demokratiska staterna.
Sedan fjällen har fallit från Lehrmans ögon
går han snarast till en ny överdrift. Av det
ryska väldet över Bulgarien, Rumänien och
Ungern ger han en nästan väl nyanslös
svartmålning, där ekonomisk utsugning, politiska
intriger eller direkt våld dominerar.
Tjeckoslovakien, som förf. besökte före den
kommunistiska kuppen, visar en annan bild, men
Lehrman är nog klarsynt att även där frukta
det värsta för framtiden.
Lehrmans bok borde kunna vara en s. k.
tankeställare för de tvärsäkra amerikanska
journalister som kommer till vår världsdel
med förutfattade meningar om den brittiska
"imperialismens" fördärvlighet och den
sovjet-betonade "folkdemokratins" förträfflighet. De
verkliga förhållandena är något mera
komplicerade, som den uppriktige Lehrman
upptäcker då han tar dem i närmare ögonsikte.
Edgar Snow försvarar i "Vill Stalin krig
eller fred?" den ryska ståndpunkten — inte
bara i dagens läge utan alltifrån 1917 års
revolution. De ryska officerare som
bekämpade denna betecknas som "depraverade",
Storbritannien och Förenta Staterna klandras
för att de "ryckte de baltiska staterna från
Sovjetryssland" osv. Snow understryker de
eftergifter sovjetregeringen har gjort under
sina förhandlingar med västmakterna, men
han klargör inte bakgrunden till dessa; det
undras om inte flertalet har drivits fram med
naket maktspråk. Snow refererar utförligt vad
genomsnittsryssen tänker eller förmodas tänka
— vilket visar sig vara relativt
tillfredsställande — men man kan fråga vad
genomsnittsryssen egentligen har för politisk betydelse.
Att varken genomsnittsryssen eller hans
regering vill krig är nog riktigt, men det hindrar
inte att den ryska utrikespolitik som vi efter
kriget har sett i aktion måste inge oss misstro.
Åke Thulstrup
HUR SAMHÄLLET
PRÄGLAR KÖNEN
Margaret Mead: Kvinnligt, manligt,
mänskligt. Översättning av Gulli Högbom.
Tiden 1948. 11:50.
Bergs-arapesh i norra Nya Guinea är ett
fredligt jordbruksfolk, som lever av
diminutiva yamodlingar, vitt spridda på små
jordplättar i oländigt brant terräng. Det ingår i
deras moraliska kodex att tro alla människor
om gott, utom slättborna av samma språk nota
bene, för de hålls samt- och synnerligen för
lömska trollkarlar. Både män och kvinnor
arbetar förnöjsamt sida vid sida med
planteringarna och med småbarnen, kvinnorna dock
tyngst (anses av naturen starkare i nacken,
som man bär med). Det sexuella initiativet är
fritt och jämnt fördelat mellan könen.
Tonvikten i erotiken läggs på ömhet, i äktenskapet
på ansvarsfullt gemensamt föräldraskap.
Utom-äktenskapliga kärlekshistorier med gift
kontrahent anses för "lek", som inte precis bör
uppmuntras, men ej heller tas för hårt av detta
vänliga folk.
Mundugumor är allt annat än vänliga. De
är ett halvsvältande, skränigt krigarfolk,
kannibaler, passionerade huvudjägare, omgivningens
skräck. Hustrun är här mannens ägodel och
köps. Detta tillika med fattigdomen gör att
454
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
