- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIX. 1950 /
43

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Holger Ahlenius: Jaget och världen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAGET OCH VÄRLDEN

Innerst är vi alla oberörbara, ohjälpligt
instängda i det egna jagets skal. Då Georges
Quost kommit till denna insikt och påtagit sig
sitt ansvar och sin skuld, är han mogen för
frigivning. Men han avstår, avstår från att
återgå till ett liv, som ovillkorligen innebär
ingripanden i andras öden och redan
därigenom är skuldbelastat. Han föredrar isolering
och död -— det blir romanens mörkt
pessimistiska slutackord.

Det är inte pessimism som saknas i
Jean-Louis Curtis’ digra roman om det ockuperade
Frankrike, ”Nattens skog”, som häromåret
belönades med Goncourt-priset och nu utkommit
på svenska. Man får leta efter en ljusglimt i
denna dystra krönika, som med centrum i en
sydfransk småstad ger ett tvärsnitt genom
fransk över- och medelklass under den tyska
järnhälens tryck, en provkarta på mänsklig
egoism, tarvlighet och gemenhet i alla deras
för olika socialgrupper och tänkesätt
representativa varianter. Berättelsen är endast delvis
gestaltad och förlorar sig ofta i deskriptiva
partier eller sådana som är skrivna i
tidnings-ledarstil. Samarbete, landsförräderi och
bödels-tjänst av alla grader och nyanser får sin
beskärda del, men också motståndsrörelsen
förhånas; den företrädes här av en av de
karriärister, som finns inom alla läger, samt av
en stackars svärmisk skolpojke, som till ingen
nytta kastar bort sitt unga liv. De naiva och
renhjärtade är dömda att gå under i
vargflocken. Ytligt sett tycks ett verklighetsstoff ha
obj ektiverats i romanen, men den gränslösa
bitterhet som den utandas synes härflyta ur en
personlig källa, ur sårad idealitet. Troligen
skymtar man författarens egna drag hos
Jacques Costellot, den unge man i romanen,
som i aristokratiskt förakt för medmänniskorna
och världen låtsas underkasta sig deras
spelregler men i själva verket ställer sig utanför
och vid sidan av allt, vägrar att engagera sig
åt något håll och i stolt tillbakadragenhet
av

njuter sin privata kärlekslycka och sin egen
själsadel — i sista hand den billigaste,
lättvindigaste ståndpunkten av alla. Det är
karakteristiskt för Curtis’ gottköpsnegativism och
flacka livssyn, att han inte ens snuddat vid
vare sig den mänskliga övergivenhetens eller
de mänskliga samhörigheternas problem.
Motståndet och existentialismen förhånas, medan
varken religion eller folkrörelser tycks ha
någon plats i hans världsbild. Än mindre möter
man här en antydan om den riktning, som
samlat så många av de bästa krafterna i
1940-talets Frankrike, den kristna socialism, som
kanske, kanske kan bli en väg mot framtiden,
mot en ny gemenskap och en ny syntes.

En summarisk översyn av översättningarna
har givit följande vid handen. Till de mycket
godas kategori skulle jag vilja hänföra Disa
Törngrens av Musset (förebildligt fri), John
Karlzéns av Balzac, Gunnel Vallquists av
Arland, Eva Alexandersons av Sartre samt C. G.
Bj urströms och Maj Ödmans av Queneau, som
förtjänar ett särskilt hedersomnämnande på
grund av det svåra slangspråket, vartill de
verkligen lyckats finna en svensk motsvarighet. Till
de medelgoda måste j ag denna gång räkna Elsa
Thulins av Valéry, främst därför att hon låtit
undslippa sig den gamla översättargrodan
”nattmaror”, samt vidare Karin Alins av
Mauriac (smärre osmidigheter), Anders
Nybloms av Supervielle, Elisabeth von
Törne-Arfwedsons av Hoog och Lisa Runös av Curtis.
Mindre goda är Victor Hovings av Maupassant
och Lorenz von Numers’ av Aymé. De svenska
förläggarna har alla skäl att se upp med de
finländska översättarna, som i mångt och
mycket har ett annat, vanligen mer uppstyltat
språkbruk än vi, då de inte rentav rör sig
med för oss obegripliga ord. Dessa något
schematiserade intryck av översättningarna
framförs med reservation; tid och utrymme
har inte medgivit någon ingående granskning.

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:00:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1950/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free