Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
2: 45) en redig, oskrymtad och oftast mycket
skickligt förenklad liten bok, som också
presenteras i ovanligt vacker utstyrsel. Även dess
sparsamma utrymme ägnas till rätt stor del åt
nittonhundratalsförfattare, fram till Martinson
och Gullberg. Slutligen har Gunnar Axberger
givit ut en bok som enbart sysslar med
Strindberg och tiden efter, ”Orientering i nyare
svensk litteratur” (Svenska
Bokförlaget/Nor-stedts. 3:25). Den är mest avsedd för
folkhögskolorna och det fria bildningsarbetet.
På alla stadier har man alltså plötsligt
öppnat dörrarna för nittonhundratalslitteraturen.
Det har ganska länge diskuterats hur man
skulle göra på den punkten. Hela vårt
skolsystem ligger ju i stöpsleven, men
läroboksförfattare brukar ha god näsa för utvecklingen
i sådana fall och alla dessa böcker tyder på att
den litteratur som ligger nära i tiden skulle
släppas in i skolan så snart dess konturer
börjat bli tillräckligt tydliga för en presentation.
Om detta är givetvis inget annat än gott att
säga, så länge det hålls inom rimliga gränser.
I synnerhet mot slutet av skolgången, när
eleverna går ut i livet är det onekligen
motiverat att de får med sig en smula kunskap
om de författare som de möter i annonser och
recensioner över deras nya verk, i
billighets-serier och på bibliotekens hyllor. Mycket mer
än en allmän orientering kan det ju inte heller
bli eftersom de flesta näraliggande
författarskapen ännu är stadda i utveckling och
eftersom läroboksförfattarna, som mera sällan har
tid till djupare forskningar, inte har så mycket
material att stöda sig på och dra nytta av.
Urvalet och omdömet måste ju också mer än
annars bli subjektivt, både när det gäller
läro-boksförfattaren och läraren. Ett exempel på
detta har man i några bland de få smärre
erinringar man kan rikta mot Blancks och
Hasselbergs förträffliga översiktsverk. Är det inte
lite kategoriskt att som professor Blanck säga
”Av de i våra dagar nu skrivande diktarna är
Hjalmar Gullberg den förnämste”? Och är inte
Gudmar Hasselberg en smula orättvis när han
låter Erik Lindegren runda av den svenska
litteraturen, utan att ställa dioskuren Karl
Vennberg bredvid? Personlig smak ger färg
åt en framställning, men i dessa två fall har
den gett väl kraftiga utslag, som knappast varit
tänkbara om det gällt författare från tidigare
perioder.
De äldre författarna
har givetvis fått maka åt sig för att mer
utrymme skulle bli tillgängligt för de nyare inom
ett hyggligt format. I fråga om lektor
Hasselbergs arbete är inskränkningarna i regel
mycket skickligt och omärkligt gjorda.
Framför allt har de gått ut över referaten i en
motiverad känsla av att man dock helst bör läsa
diktverket självt. Endast mer svårhanterliga
och viktiga böcker, som Rudbecks Atlantika,
har refererats.
Men det kan naturligtvis inte hjälpas att
förkortningarna någon gång gått ut över en del
äldre författare med hävdvunnen plats i
läroboken, som nu nämns i förbigående. Här är
det naturligtvis i än högre grad än när det
gäller de nya diktarna viktigt att författaren
går fram med känsla och varsamhet. En
modern författare möter man ju på många sätt
ute i livet, en klassiker som man inte lärt sig
något om i skolan går man nog oftast förbi
även sedan. Mycket av det som nämns i
litteraturhistorien före Dalin har väl mest
lärdoms-historiskt intresse och kan meddelas i
koncentrerad form men det finns ju risk att en och
annan levande diktare kan råka bli hoppressad
med grammatikerna och krönikeförfattarna.
Ett sådant exempel är aktuellt just nu,
åtminstone för mig. Pseudonymen Skogekär
Bergbo tillhörde knappast ens favoriter under
skoltiden. Den hemlighetsfulle
1600-talsdikta-ren förbigicks i korthet i läroboken och även
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
