Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Georg Svensson: Illustrerade böcker 1949. II - Nobelpriset 1950 - In memoriam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN ME MORI AM
Tuschteckning av Mark Sylwan till G. Chr.
Lichten-berg: ”Aforismer”.
för en verkligt stor illustrationsuppgift. Alldeles
särskilt tilltalas jag av omslaget till Swifthäftet, som på
ett välgörande sätt bryter den myckna slentrianen på
detta område.
”Det okända mästerverket” av Balzac har översatts
av C. G. Bjurström (något för patetiskt) åt Sällskapet
Bokvännerna som skickat ut den som julbok till sina
medlemmar. Novellen är av intresse genom sina delvis
mycket framsynta konstteoretiska funderingar men i
övrigt litterärt ganska onjutbar, ett typiskt utslag för
romantisk sensationalism. Den har fått äran att bli
illustrerad med underbara, klassicerande etsningar av
Picasso men bokvännerna får nöja sig med
tuschteckningar av Ragnar Lindén, ett nytt namn på
bokillustrationens område. Tecknaren saknar nog inte en viss
talang men ännu så länge originalitet.
Lund skildras i Wahlström & Widstrands stadsserie
av den älskvärde skånepoeten Nils Ludvig
vederhäftigt, kärleksfullt och med äkta humanistiskt
sinnelag. Boken (8: 50) är försedd med teckningar av
Emil Johansson-Thor med tonvikten lagd på det
illustrativa snarare än på det konstnärliga.
Samma förlag har givit ut Hans Åkerhielms
utläggningar av Jesu liknelser (11:—). Den unge prästen
anstränger sig lovvärt att göra Bibelns ord till
realiteter i den moderna vardagstillvaron men moraliserar
svårartat. Så här kan det låta: ”Att gå på bio kräver
ingen ansträngning — men så blir också resultatet,
att din kraft försvagas och du själv fördummas. Vad
väljer du — Bibeln eller bion? Nu kan du le åt valet.
Men en gång på andra sidan kommer du icke att le
däråt. Du skall göra alldeles klart för dig vad det
gäller — det är din evighet, som står på spel.”
Onekligen något för pastor Åkerhielms förläggare att
begrunda.
Teckningarna, av Sven Ljungberg, är bra och ärliga
försök att omplantera liknelserna i svensk
nutidsverk-lighet. De har ofta kraft och ibland nästan
monumentalitet.
Bibeln på sitt eget sätt berättade också skulptören
Axel Ebbe men han var mindre mån om åhörarens
själs eviga salighet än Åkerhielm. Ebbe kom på idén
att översätta de bibliska berättelserna till
Hököpinge-mål och resultatet, som kom till åren 1936—41, har
onekligen sina poänger. Ebbes travestier är ohämmat
drastiska och den märgfulla skånskan, som av en
uppsvensk måste läsas med ordlista, har ett betydande
humoristiskt egenvärde.
Sin text präntade Ebbe på munkmanér och försåg
med initialer och miniatyrillustrationer. Det vore synd
att säga att det är vackert men det är inte heller
okonstnärligt. Ebbe var en man för sig i vår konst, en stor
fabulator som suveränt satte sig över den goda smaken.
Bokstäverna är som typografi skäligen onjutbara men
figurerna är som regel mycket skickligt tecknade
antingen de är grovt karikerande eller uttryck för
Ebbes sinnesglädje. Text och bilder graverades och
etsades ursprungligen på kopparplåt och sedan
trycktes rerket i en handpress. Fem exemplar färglädes för
hand. I den ljustrycksupplaga som Gleerups förlag nu
skickat ut ingår ytterligare tre berättelser som låg
klara vid Ebbes bortgång 1941.
NOBELPRISET 1950
Ett par försenade svar har anlänt till BLM:s enquéte
i förra numret bland kritiker världen över angående
nobelpriskandidater för i höst. Det första är från
Edmund W ilson, den kände amerikanske kritikern. Han
föreslår — liksom bägge sina amerikanska kolleger
—- William Faulkner som den mest meriterade
amerikanen. Bland utlänningar nämner han Philippe
Thoby-Marcelin och Pierre Marcelin, från Haiti. Till valet
lämnas följande motivering: ”Dessa två bröder,
författare till de tre romanerna ”Canapé-Vert”, ”La Bete
de Musseau” och ”Le Crayon de Dieu”, förutom en del
anmärkningsvärd lyrik, är de två mest betydande
författare som Haiti sett födas och bland de intressantaste
nu levande romanförfattarna. Och efter min mening
vore det storslaget att ge pris åt en negerförfattare.
Jag hoppas Nobelkommittén skall inhämta uppgifter
om bröderna Marcelin. Deras betydelse är stor för
Haiti, för Latinamerika och för den svarta rasen i
allmänhet.”
Det andra svaret kommer från Italien, från Pietro
Pancrazi, kritiker vid tidskriften II Ponte, som utges i
Florens. Han föreslår — liksom flera andra som svarat
— Benedetto Croce och därjämte den
fransk-amerikanske författaren Julien Green.
IN MEMORIAM
Hervey Allen
f. 8.12.1889, d. 28.12.1949
Hervey Allens namn är framför allt förknippat med
den tusensidiga äventyrsromanen ”Anthony Adverse”,
som han efter fem års arbete gav ut 1933. Den var tills
den senare överskuggades av ”Borta med vinden” det
mest kända exemplet på den historiska
bestsellerromanen av modern typ. Liksom Margaret Mitchell
framträdde Allen med vissa ambitioner beträffande
stil och innehåll, som sedan blivit mer ovanliga i
gen
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
