Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
polemiska skrifter, vilka till stor del ännu är
bekanta endast för den utländska publiken. En
gång kommer de att spela sin roll för nordisk
katolicism.
Hon har emellertid också, vid sidan av sina
medeltidsromaner, sysslat med lärda ämnen:
särskilt var hon gripen av den engelska
katolicismens martyrer, dess motstånd mot Henrik
VIH:s kyrkopolitik, hans kamp mot de s. k.
”recusanterna”; hon såg i detta en parallell
till samtidens konflikter mellan statstyranni
och tro.
Winsnes’ bok, som genomgående är av hög
klass, meddelar överallt nytt material och nya
synpunkter. Fängslande är hans analys av hur
Undset också genom sitt tänkande över
kvinnans ställning och kvinnosaksrörelsens problem
fördes fram till sin katolska tro. Förmodligen
är det riktigt att skriva: ”Kristendomens höga
värdering av moderskapet, dess syn på
moder-skapets helighet och dess religiösa invigning
av äktenskapet har kanske mer än något annat
bidragit till att öppna Sigrid Undsets ögon för
kristendomens sanning.” Detta finner man
särskilt bestyrkt i hennes viktiga artikel
”Efter-skrift”. Det heter där:
Men det är dock säkert, att kristendomen med sin
dogm om den rena jungfrun, Virgo virginum, såsom
porten, genom vilken skaparen som frälsare vände
tillbaka till sin skapelse, den ömma modern, Mater
amabilis, i vars händer Gud anförtrodde sig som ett
verkligt människobarn, litet och hungrigt och
frysande, den sörjande modern, Mater dolorosa, som såg
sin oskyldige son bli pinad och dödad, och som är
de skuldbelastades och sörjandes förebedjerska, som
hade skydd under sin barmhärtighets mantel för alla
troende och bedjande, även om tron och bönen bara
sprang ur människornas ynkligaste ångest och feghet
—■ Mater misericordire — gav kvinnan den mest
ärofulla plats hon någonsin har ställts på.
Det frapperade, att Sigrid Undset trivdes
utmärkt med ärliga hedningar men hade svårt
med protestantiska pietister. Orsaken är
densamma som gör, att vissa fyrtiotalister står
absolut främmande för svenska statskyrkan
men däremot känner f rändskap med och respekt
för den katolska mystiken: om en pietist,
lågande av iver, försäkrar oss, att han har
upplevat, känt, erfarit och mött, så lämnar detta
oss kall. Men om en mystiker säger oss, att
han lever i samma natt som ateisten, utan
subjektiv tröst, men trots detta vet, att Gud
finns och är kärlek — så lyssnar vi.
Winsnes’ bok är den första av de många
monografier, som kommer att ägnas Sigrid
Undset. Hon är kanske icke samma
konstnärliga geni som Selma Lagerlöf. Men i hennes
verk ligger samlad en kunskap om människans
verkliga situation, en insikt i människohjärtats
nöd och en erfarenhet av den andliga världens
verklighet, som söker sitt motstycke i modern
diktning. Den ende, som man i detta
sammanhang skulle våga peka på är Paul Claudel,
Frankrikes störste diktare, Svenska akademins
fasa. Sven Stolpe
TEGNÉR I BILD
Åke Elleson och Bror Olsson: Esaias
Tegnér. En monografi i bild. Med
inledning av Algot Werin. Allhems
förlag 1950. Inb. 34: 50.
Bokfilmer, dvs. böcker som genom en
rap-sodi av bilder, dokument och tidningsurklipp
med kommenterande text söker ge en
fortlöpande närbild av ett skede eller en
personlighet, har blivit något av en svensk
specialitet sedan Erik Lindorm kom på denna
idé att levandegöra historien. Hans upptäckt
var att moderna människor blivit alltmera
bildsinnade genom filmen och pressen; ville man
få dem att läsa om det förflutna gick det lättare
om boken såg ut som en film eller tidskrift. Vi
har sedan dess begåvats med åtskilliga
bokfilmer; en sådan i alldeles särskilt egentlig
bemärkelse var det bonnierska förlagets
hundraårsskrift, en annan var den bildmonografi som
samma år (1937) ägnades Runeberg. Den
Tegnérbok som Åke Eliasson och Bror Olsson
sammanställt är otvivelaktigt den ur
utseendes-synpunkt njutbaraste bokfilmen hittills. Det
heterogena bildmaterialet — porträtt,
landskaps- och stadsvyer, manuskript och
trycksaker samt avbildningar av föremål och
Teg-nérreliker — är sammanställd med sådan
skicklighet att intrycket av uppslagen sällan
blir oroligt eller svåröverskådligt,
reproduktionerna i djuptryck och färg är genomgående
av hög klass och papperet likaså. Det är
egentligen endast mot titelsidan och skyddsomslaget
man vill reservera sig, de är inte på samma
goda smaknivå. Tegnérkännarna må avgöra
vad som saknas i materialet och om det
sammanlagt ger en riktig uppfattning om Tegnérs
liv och personlighet. Lekmannen genomgår det
gärna och dröjer vid de många livsöden som
för en stund blixtbelyses vid kontakten med
geniet. Någon intimare, psykologisk Tegnér bild
kan helt naturligt inte boken ge, den visar
utsidan av ett diktarliv, som ju f. ö. nyligen med
stort mästerskap belysts inifrån.
Georg Svensson
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
