Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Vill folk läsa god litteratur? En enquête bland redaktörer för tidskrifter och bokserier - Karl-Fredrik Björn - Einar Ebe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILL FOLK LÄSA GOD LITTERATUR?
blivit alkoholist, och då förstår han meningen
med böcker.
Vi har åtminstone försökt vänja läsaren vid
att litteraturen är allvar.
Receptet är alltså: Börja med realistiska
romaner, nutid, läsarens egen miljö.
Humor är bra i en bok men allvar är bättre.
Vi har exempel med jämbördiga: Sven Edvin
Salje och Gunnar Falkås. Den förre hade
favören att för flera år sen vinna en pristävling,
men hemligheten i att Saljes senaste bok gick
ut i 40 000 ex. och Falkås’ i 10 000 ligger
mindre däri än i den förres allvar och
engagemang och den senares humor och kritiska
objektivitet.
Artisteri har en ovan läsare föga förståelse
för. Dansken Sigurd Elkjaers ”folkliga”
romaner är bra exempel. Av sex Elkjaerromaner
har vi lyckats bäst med ”Mellan hav och f j ord”,
som har en klassiskt klar intrig och allvarlig
underton, och sämst med ”Jens Ryttare”, vari
intrigen spelar underordnad roll i förhållande
till den spirituella turneringen av det historiska
ämnet.
Av norrmannen Vesaas har vi förlagt två
romaner: ”De svarta hästarna” och ”Det stora
spelet”. Den senare boken är utom allt tvivel
en mycket finare bok än den förra, men på
samma tid som vi sålde 4 000 ex. av den då för
vår speciella läsekrets fullständigt okände
författarens förra bok, sålde vi endast 2 500 ex.
av den senare. Utgivningstiden,
reklamkostnaderna etc. var ungefär desamma, och den
senare fick mycket bättre kritik och större
publicitet. Förklaring: Innehållet, väl
representerat av titlarna. ”De svarta hästarna”
appellerar till alla jordbrukares och massor av andra
människors outrotliga kärlek till hästar,
medan ”Det stora spelet” klingar oroväckande
andligt och låter ana lyrik och subtiliteter.
Och så distributionen:
Cirka 70 procent av vår skönlitteratur går
numera genom bokhandeln (facklitteraturen
precis omvända proportioner). Resten säljs
genom s. k. klippannonser i J ordbrukarnas
Föreningsblad, som finns i nästan alla de
400 000 j ordbrukarhemmen. Reklamen däri
strävar efter objektiv redovisning av
innehållet. På grund av pappersbristen måste
uppgifterna om varje bok bli mycket knapphändiga.
Studerar man direktrekvisitionerna, som ofta
åtföljs av brev, förvånas man över med vilken
säkerhet böckerna ändå väljs. Ingen tycks
frestas att köpa böcker, som han inte kan tillägna
sig. Det finns ett tydligt samband mellan
rekvi-rentens skrivmognad och bokvalet.
1948/49 gjordes ett försök med direkt
kontant försäljning från en bokbil på glesbygderna
i Väster- och Östergötland, delvis även i
Småland och Skåne. Det slog ganska väl ut, och
att verksamheten tillfälligt nedlades, berodde
framför allt på att försäljaren övergick till
annat arbete. Tas den på nytt upp, måste det
ske efter delvis andra linjer. BL a. visade det
sig att så triviala saker spelar in som bilens
konstruktion och böckernas motståndskraft
mot temperaturväxlingar liksom deras
gnid-ning mot varandra under längre transporter
i hyllor. I Skåne stoppades bilen av mul- och
klövsj uka!
Ombud på arbetsplatserna har inte vi men
däremot starkt stöd i landsbygdens
ungdomsorganisationer. De driver verksam propaganda
i föredrag, studiekurser och boklotterier.
Effektiv är också B-bokhandelns spridning av våra
billiga böcker.
Men som sagt: Hur viktig distributionen än
är, är bokvalet viktigare. Vänder man sig till
publik ovan vid mer kvalificerad läsning, får
man också akta sig för att ge de svårtillgängliga
böckerna falsk etikett genom att bara i största
allmänhet konstatera att de är goda. Innehållet
bör redovisas, likaså den banala sanningen att
en bra bok fordrar ansträngning även av den
som läser den. Annars blir det kanske bara
en bok.
EINAR EBE
Folket i Bilds förlag
I år fyller Folket i Bilds Folkböcker 10 år.
Försäljningssiffran närmar sig sju millioner
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
