Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Vill folk läsa god litteratur? En enquête bland redaktörer för tidskrifter och bokserier - Einar Ebe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILL FOLK LÄSA GOD LITTERATUR?
exemplar. Ett resultat jämförbart med
25-öres-böckerna på sin tid. Vid starten 1941 var det
ont om goda billighetsböcker, men ändå bar
den försiktighetens prägel.
Första upplagan, 20 000 exemplar, växte
snabbt till 50 000 och nu har jubileumsseriens
tre första böcker redan sålts i över 300 000
exemplar. Albert Vikstens ”Timmer” i 115 000
exemplar, Moa Martinsons ”Kyrkbröllop” och
Jan Fridegårds ”Lars Hård” i 100 000
exemplar vardera. Dessa siffror ger en uppfattning
om FIB:s Folkböckers utveckling och väldiga
spridning.
Ännu ett par siffror. 1948 såldes 970 000
exemplar och 1949 en million
tvåhundrasjut-tiotusen — en ökning av cirka 35 procent.
Grunden till denna framgång ligger i
bok-och författarval, teknisk kvalité och ett
botten-lågt pris. Böckerna har i första hand erbjudits
Folket i Bilds läsare, vars redaktion
konsekvent bjudit ett högtstående litterärt innehåll,
vilket väckt och utvecklat intresset för goda
författare och deras produktion.
Jubileumsseriens författarnamn ger belägg. Här
återfinns Moa Martinson, Johan Falkberget,
Gustav Heden vind-Eriksson, Jan Fridegård,
Eyvind Johnson, Ivar Lo-Johansson, Albert
Viksten, Gustav Sandgren och Arvid Brenner.
Genom att konsekvent välja goda författare,
svenska och nordiska, har enligt
Beklädnads-folket ”förtroendet grundmurats ty läsarna har
fått till vana, att betrakta en FIB-bok som en
god bok, en bok som det städse funnits behov
av att förvärva”.
Förlaget har emellertid prövat en mängd
olika metoder för att stimulera läslusten.
Regelbundet arrangeras konferenser med
representanter för olika folkrörelser. På dessa
medverkar i regel en eller flera författare med
föredrag eller uppläsning. Åhörarna ges tillfälle
bekanta sig med författarna, ställa frågor och
diskutera. Resultatet blir alltid ökad
efterfrågan på deras böcker. Ständigt förmedlas
föreläsare till sammankomster, ofta i samband med
att FIB:s kortfilm om böcker ”Ett rikare liv”
visas. Större litterära sammankomster
arran
geras direkt av förlaget med författare och
kritiker som föreläsare. Nyligen fylldes
”Amiralen” i Malmö med närmare 2 000 åhörare.
Vidare utges varje säsong en läs- eller
studieplan för de aktuella böckerna. För planen till
jubileumsseriens fem första böcker står docent
Örjan Lindberger som författare. Med denna
som vägledning samlas bokköparna. De
diskuterar bokens problem och avsikter, vilket
utvecklar de enskilda deltagarnas omdöme. Vid
vardagens lunchrast förekommer bokdebatter,
vilket i sin tur lockar åhörarna till nya
bokförvärv. Mången förut ointresserad lyssnar och
lockas att börja köpa serieböcker. FIB:s förlag
lägger således ned mycket arbete och stora
kostnader på en bokpropaganda bland
folkgrupper som tidigare stått likgiltiga för den
goda boken.
Den oavbrutna upplageökningen tar vi som
ett bevis på att våra propagandametoder ger
åsyftat resultat: goda böcker sprids till allt
fler svenska hem. Den upplaga som överstiger
70 å 80 000 exemplar går säkerligen främst
till s. k. boklösa hem. FIB ser därför den största
uppgiften ligga just i upplageökningen — som
drar in nya människor i bokvännernas krets.
FIB:s Folkböcker är inte — åtminstone inte
numer — något experiment, de har sin säkra
och stora publik som ständigt ökas. Några
serier har haft mer karaktär av experiment. Detta
gäller det s. k. Världsbiblioteket — en rysk, en
amerikansk och en fransk serie är utsända, en
engelsk kommer — där främst tidigare icke
översatta, framstående verk trycks i upplagor
på omkring 25 000 exemplar och försäljs till
ett pris av 1: 95 för häftat exemplar. Fredrik
Ströms ”Rebellerna” i 60 000 exemplar och
serien Banerförare har varit andra försök som
slagit väl ut och nått ny publik.
Speciellt folkboksserien har visat att böcker
som tidigare gått ut i mycket små upplagor
och kanske endast sålts i några hundra
exemplar kan nå och uppskattas av
hundratusen-den. Största efterfrågan har de böcker haft,
vars innehåll direkt angått läsarna, t. ex.
arbe-tarskildringar skrivna av arbetarförfattare. En-
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
