Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Vill folk läsa god litteratur? En enquête bland redaktörer för tidskrifter och bokserier - Einar Ebe - Tage Jakobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILL FOLK LÄSA GOD LITTERATUR?
•dast Jan Fridegårds böcker har sålts i en halv
million exemplar. Att de människor som en
gång börjat köpa riktiga böcker får ett
verkligt litteraturintresse och fortsätter år efter år
visas inte minst av att inte mindre än 2 000
personer bevisade sig vara ägare av sjuttio av
de sjuttiofem böcker som utgivits under
folk-boksseriens tio första år. Intresset för
folkböckerna har skapats utan utgivande av
rövarromaner av bestsellertyp och genom åren
grundmurats. Man kan ta detta som ett bevis
för att publiksmaken långtifrån är så dålig som
ofta görs gällande.
TAGE JAKOBSSON
Bonniers Folkbibliotek
”Hur går det att sprida god litteratur till
människor, som förut endast haft kontakt med
den populäraste underhållning?” frågar BLM
och man är frestad att svara: ”Det går dåligt”.
Ännu så länge. Man skall nämligen akta sig för
att redan nu slå fast, att den övervägande delen
av svenska folket köper och läser god litteratur.
Många tror det, därför att det säljs cirka
3 000 000 billighetsböcker av god klass per år.
Det är emellertid en liten siffra, om man
samtidigt tänker på de många, många millioner
exemplaren veckotidningar och underhaltiga
raffelböcker, som översvämmar marknaden.
Även om Bonniers Folkbibliotek, som jag
närmast har erfarenhet av, ensam säljer över
1 million goda böcker om året, så anser jag
inte detta vara ett absolut bevis på, att den
stora allmänheten lika gärna köper och läser
god litteratur som exempelvis populärare
un-derhållningslektyr. Vi vet egentligen för litet
om köparnas motiv vid bokanskaffning. En
stor del av vår kundkrets består naturligtvis
av verkliga bokvänner, som funnit vårt urval
och pris passa dem. Sedan finns det en kategori
människor, som köper böcker för att pryda
bokhyllan och denna kategori, som kanske är
ganska stor, skall sj älvfallet inte tagas med som
ett bevis på, att folk hellre föredrar god
littera
tur i stället för dålig. För dem är det ganska
likgiltigt vad boken innehåller. Så finns det
också en tredje stor kategori, som köper och
läser böcker för underhållningens skull och
här blir det nog fler och fler, som vid
jämförelser mellan den goda boken och
veckotid-ningsnovellen väljer boken och sätter värde på
dess dubbelverkan att dels ge underhållning
men dessutom helt till skänks kunskap om livet
självt, främmande människor och länder.
BFB försöker ju hålla en jämn, god litterär
standard men omväxlar gärna kosten. Typiska
tendensromaner kommer ut mellan utpräglade
underhållningsromaner. Det finns ju glädjande
nog också sådana av god litterär klass.
Hur reagerar då publiken för det ena eller
andra slaget av böcker? Ja, därom kan man
inte vara riktigt säker. Om vi säljer lika stor
upplaga av Otto Karl-Oskarssons sociala
roman ”Alla älvens timmer” som av Forester,
”Fregatten Delaware”, så är utslaget ändå
oklart. Det kanske är i huvudsak vitt skilda
kategorier, som köper dessa två böcker. Den
sociala romanen kanske köps av den litterära
delen av vårt folk under det att ”Fregatten
Delaware” går hem direkt hos dem som
huvudsakligast söker populärare underhållning.
Därom vet vi tyvärr, som sagt, för litet, då
ju den övervägande delen av våra böcker säljs
utan fast abonnemang. Vi tar det emellertid
som ett gott tecken, att bland hittills utgivna
femtiotalet böcker har de största framgångarna
vunnits med så goda namn som Ivar
Lo-Johansson, Harry Martinson och Richard Wright.
Till sist frågar BLM: ”Vilka egenskaper kan
göra värdefull litteratur mera lättillgänglig för
en ovan läsare?” Spänning, humor och kärlek.
Liksom en ovan konstbedömare ställer som
första krav på en tavla, att man skall kunna se
vad den föreställer, så vill den ovane
bokläsaren gärna ha en påtaglig handling i boken och
den handlingen bör helst ta form redan på de
första sidorna, annars läggs boken åt sidan.
Det har vi hört många vittnesbörd om. Den
författare, som skriver för djupsinnigt och
nöjer sig med att antyda själva
händelseför
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
