Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Vill folk läsa god litteratur? En enquête bland redaktörer för tidskrifter och bokserier - Ragnar Oldberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILL FOLK LÄSA GOD LITTERATUR?
av Frödings ”Farväll”, sång ur Knut Brodins
”Emigrantvisor” och av Rolf-schlagern
”Barndomshemmet” och en akt ur Hertha Odemans
”1 ett för allt”. Det är blandat, låt vara, men
knappast avskräckande.
Med studieplaner i litteraturämnen syftar
man till ett mera intensivt arbete på att fostra
smaken, men detta arbete drevs länge
slentrianmässigt: Studieplanerna stimulerade ledarna
till läxförhör och deltagarna till rena
skolplug-get. Där detta undveks, dominerade
principfrågorna; det blev ingen krok att hänga
uppmärksamheten på. Studieplanerna förutsatte
ett intresse som inte fanns men som skulle
väckas. En utväg befanns då vara att så direkt
som möjligt försöka få den ovane läsaren att
känna igen sig och sin värld i moderna
romaner; nästa steg förutsättes bli ett studium som
är oberoende av denna intresseanknytning. I
stället för att om varje bok fråga: ”Vilken tid
skildrar författaren? Vilka intresseväckande
drag finna vi i detta tidsläge?” kan man på
tal om Irja Browallius’ roman ”Jord och
himmel” med ett uppläsningsstycke som
utgångspunkt fråga: ”Hur lever bygden med i
berättelsen (grannar som hjälper varann s. 61, det
religiösa livet s. 346, järnvägsstationen s. 5,
dansbanan s. 136) ?” Tack vare
sidhänvisningarna var det lätt att få i gång samtal på det
viset. Vid en demonstration visade det sig att
medelålders lanthusmödrar med
läsecirkels-vanor omedelbart efter den anbefallda
uppläsningen kastade sig in i ett livligt
meningsutbyte.
Fyra sådana studieplaner trycktes 1946 och
1947. Läsåret 1946—47 steg antalet deltagare
i sådana cirklar från 614 eller mindre åren
före till 1 377 och 1947—48 till 1 923.
Ökningen kan nog inte helt förklaras med den
allmänt stegrade läslusten under 40-talet. Nu
motiverar ju inte sådana siffror något tal om
massupplagor, men nog visar de på en liten
kulturell landvinning.
För att få veta deltagarnas mening om
anvisningarnas användbarhet skickade SLS ut ett
formulär med 13 frågor till cirklarna, mest
cirklar med lanthusmödrar. Svaren vittnade
om en viss framgång i försöket att visa vägen
till god litteratur genom att först anknyta till
böckernas bild av sådant som varj e läsare
konfronteras med: sociala bekymmer, rivaliteten
mellan land och stad, arbetsglädje och
kärlekssorg, religiös undran. De frågor studieplanerna
ställde avsåg som sagt detaljer — men ”det är
detaljerna som skall diskuteras”, löd ett svar.
Ett symtomatiskt fiasko för hela försöket
innebar de många svaren att man regelbundet
hoppade över frågorna om litterär stil,
komposition o. d.
Ungefär hälften av de behandlade böckerna
finns i billighetsserier. Standarden framgår av
författarnamnen: Wägner,
Hedenvind-Eriks-son, Fridegård, Lo-Johansson, Moberg, Olle
Svensson, Tora Dahl, Gertrud Lilja, Tora
Nordström-Bonnier, Viksten, Falkås, Salje,
Matthis, Anna Lorentz, Märta Leijon och —
som en utpekad kontrast — Bernhard Nordh.
I sina kommentarer till bokvalet anmärkte flera
deltagare på särskilt ”En natt i juli” och ”Hon
som ville bli fri” — de var ”för grova och
otrevliga”. En cirkel ansåg det ”under vår
värdighet” att läsa ”En bondes dagbok” och
”Traktorn”. Kritiken riktades genomgående
mot den rika förekomsten av misslyckade eller
olyckliga existenser i romanerna.
Bokstunderna är avkopplingsstunder, därför yrkade
man på böcker av Gulbranssen, Nordh och
Karl Gunnarson. Ä andra sidan efterlystes mer
än en gång böcker ”om stadsbornas liv”. En
cirkel begärde ”Bekänna färg” och ”Geniet”.
Som svar på frågan om vilka egenskaper som
gör en bok lättillgängligare ger det
motsägelsefulla resultatet av SLS:s enkät dock besked om
det utsiktslösa i företaget att bland dem som
vant sig vid en bokfattig tillvaro utan
jörmed-ling värva vänner till exklusiv litteratur.
Nybörjare fordrar av en bok klarhet, ganska
många ljusglimtar, en viss vanlighet. Det är
inte spännande med en uppvisning av idel
nevroser och äktenskapsbrott, tycker folk på
landet och förmodligen också i städerna.
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
