Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Vill folk läsa god litteratur? En enquête bland redaktörer för tidskrifter och bokserier - Karl Johan Rådström - Mai Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILL FOLK LÄSA GOD LITTERATUR?
offer för den reklamsuggestion som
koordinerar: god litteratur = tråkig litteratur. Men då
skulle alla världens betydande författare vara
oläsbara för den stora publiken. Den som vill
övertyga sig om hur ohållbar den
ståndpunkten är hänvisas till att studera siffrorna för
de billighetsupplagor av även mycket svåra
författare som finns tillgängliga.
Till sist, för att inte bli missförstådd: ingen
utgivare blir berömligare för att han ägnar
intresse och kapital åt highbrow-ting i stället
för åt underhållningslitteratur. Småskolan och
universitetet är lika oumbärliga för
kulturarbetet. Men just därför måste småskolan (dvs.
litteraturläsaren, när han börjar) läsa riktig
litteratur, riktig i fråga om stil, psykologisk
sanning, komposition. I en tid som upptäckt
rimligheten i att småskolan bör vara
bottenskola, är det ingen orimlig erinran.
MAI SANTESSON
Damernas Värld
Ni har önskat en redogörelse för våra
erfarenheter av att sprida god litteratur till
människor som hittills endast haft kontakt med
populär underhållning. Att lämna en sådan
stödd på fakta och siffermässigt bestyrkta
läs-värdesomdömen är praktiskt taget ogörligt. Vi
har inte läsvärdesundersökningar av den
omfattningen, och de tabeller som finns visar
egentligen bara att folk minns den novell de
sist läst. Varför de gör det besvaras i uppåt
70 procent av fallen med ”Vet inte”.
Om man ändå ska våga dra några slutsatser
ur det material vi har kan det inte hjälpas att
det kanske måste komma med något av
principdeklarationer och subjektiva intryck.
Och vad som då först måste sägas är att
man aldrig i förväg kan räkna ut vad som ska
slå. Det vore väl också en trist tillvaro att sitta
som tidskriftsredaktör om man alltid kunde
vara bergsäker på vad man kan stoppa i folk
och vad de inte kan smälta. Dessbättre finns
det ett irrationellt moment här. Ännu efter
många års erfarenhet som redaktör möter man
ständigt detta överraskningsmoment. En sak
”slår” fast man stoppat in den helt och hållet
för nöjes skull och utan baktankar på
upplagan.
Det bästa exempel jag här kan erinra mig
är Joseph Conrads novell ”The Secret Sharer”,
som vi faktiskt hade en hel del både brev och
påringningar om från läsekretsen. Den var,
överraskande nog kanske, en novell som
kvinnor tyckte om. I den mån det gällde unga
flickor kan man förmoda att de läste den rätt
upp och ner som en äventyrsberättelse, men
annars finns det ingen annan förklaring att
ta till än den irrationella faktorn.
I den senaste Gallupundersökning vi haft
visade det sig att Ahlins barnnoveller samlade
många röster, tätt följda av Kiplings ”Without
Benefit of Clergy” och Linklaters ”The
Dan-cers”. Om Ahlins noveller har vi också fått
många påringningar från uppskattande
läsarinnor, unga mammor som eljest hör till våra
följetongshabitueer, barnsköterskor och andra.
För att börja från slutet med dessa exempel
så tror redaktionen att Linklater helt enkelt
äger en god spökhistorias tjusning. Vad
exemplen Ahlin och Kipling beträffar så har
de något som självklart måste ha stor betydelse
i en kvinnotidning: känsla.
Andra egenskaper som gör en novell
åtråvärd för läsarinnorna är svårare att isolera. I
den nyssnämnda Gallupundersökningen ställs
bland annat frågan: ”Vilka krav har ni på en
god novell eller följetong?” och det svar som
fått i medeltal 50 procent av rösterna är
”Svensk miljö, svenska människor”. Övriga
krav har inte lyckats samla så många
anhängare att man kan utläsa någon som helst
tendens ur dem. Jo en: fast den avser med
visshet följetongerna: Cirka 30 procent av de
tillfrågade vill helst se en läkare som hj älte ...
Krav av typen ”realistisk miljö”, ”kända
författare”, ”god stil” osv. får bara ströröster,
totalt omkring 7 procent.
Att utländska noveller av hög litterär
kvalitet ändå bevisligen kan bli mycket stora
publikframgångar bevisar väl bara att det faktiskt
3 BLM 1950 IV
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
