Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Vill folk läsa god litteratur? En enquête bland redaktörer för tidskrifter och bokserier - Mai Santesson - Per A. Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILL FOLK LÄSA GOD LITTERATUR?
inte är hållbart att dela in mänskligheten i
sådana som kan ha glädje av god litteratur
och sådana som inte kan det och eventuellt
bör få den serverad i pedagogisk uppläggning.
För att uttrycka det tillspetsat: Om litteraturen
är tillräckligt bra kan den komma att betyda
någonting även för oövade läsare. Och om
redaktören hittar en novell som hon tycker så
mycket om att hon spontant vill låta fler
människor få något med av den, så kommer aldrig
betänkligheter inför dess svårförståelighet att
hindra henne från att publicera den. Det kan
hända att det även i en ”svår” och
dubbelbottnad novell finns något som talar direkt till
läsarinnan, något som påminner om hennes
egen erfarenhet och sätter i gång
identifika-tionsproceduren.
PER A. SJÖGREN
Bokklubben Svalan
Först några fakta: Bokklubben SVALAN
startade sin första serie 1942. De 9 serierna
har till dags dato haft c:a 330 000 abonnenter.
100 olika böcker av 72 svenska och utländska
författare har genom bokhandeln och direkt
sålts i c:a 3 375 000 ex. till priser, som
varierar mellan 4: 20—4: 65. Varje serie omfattar
12 volymer av vilka medlemmen måste binda
sig för minst 6. Böckerna säljs endast till
klubbens medlemmar. Varje månad erhåller
medlemmarna gratis en 16-sidig boktidning, som
utförligt presenterar månadens bok och
dessutom en hel del material om äldre och nyare
böcker, författare, bokhistoria etc.
Framgångar och relativa misslyckanden
beträffande serien i dess helhet eller enstaka
författare och böcker kan naturligtvis först och
främst — som vid all bokutgivning — avläsas
ur upplagesiffrorna.
Genom att en och samma köpare av 12
givna böcker skall välja minst 6 får vi
emellertid därutöver ett ganska nyanserat
jämförelsematerial, och den med all nödig statistisk
omsorg upprättade ”ranglistan” för varje
serie ger en del intressanta upplysningar om
publiksmakens förändringar och utveckling
under årens lopp — (utgivarna själva tycker
sig kunna avläsa ett och annat positivt resultat
av sitt pedagogiska nit).
Under de första Svala-åren dominerades
serierna av den svenska och anglosachsiska
underhållningslitteraturen av god till absolut
förstklassig kvalitet. En best-seller-placering
för originalupplagan var en viktig och sälj ande
utgångspunkt. Edqvist, Siwertz, Moberg, Gösta
Gustaf-Jansson, Wallquist, Gertrud Lilja var
populära svenska namn med Forester, James
Hilton, Kenneth Roberts, Bromfield och
Re-marque som närmaste utländska
motsvarigheter (i popularitet bland Svala-läsarna n. b.).
Den ”ordinarie” bokpublikens gradvisa
orientering från den okomplicerade typen av
översättnings- och underhållningsromaner mot
böcker med mera sammansatt innehåll och
originellare stil och form gjorde sig ganska
snabbt märkbar också hos Svala-läsarna.
Böcker, som Stig Ahlgrens antologi ”Den
bästa lyriken”, Richard Wright ”Son av sitt
land”, Pär Lagerkvist ”Dvärgen”, Hjalmar
Söderberg ”Den allvarsamma leken”,
Liffner-Lundkvist ”Nya berättare” (en antologi
svenska 40-talsnoveller), Nilsson Piraten
”Bokhandlaren som slutade bada” och Artur
Lundkvists originalbok ”Negerland” nådde
topplaceringar i resp, serier. De medtogs i
serierna som experimentböcker, och
upplagorna kalkylerades därefter. I enstaka fall var
ett omtryck tekniskt omöjligt, i flertalet fall blev
tusentals hugade köpare utan exemplar.
Allting tyder på att denna tilltalande
utveckling är säkert förankrad, och ganska väl
konsoliderad. I 1950 års Svala-serie har så
pass ”okända” och exklusiva författare som
Sivar Arnér, Nigel Balchin och Walter Van
Tilburg Clark beställts av majoriteten av
medlemmarna. Sigurd Hoel, H. E. Bates och en
volym dikter av Fröding i urval av Harry
Martinson kommer tätt efter tillsammans med
Hjalmar Söderberg och Eyvind Johnson. Två
”veteraner” i Svalan, Somerset Maugham och
274
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
