Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - T. S. Eliot: Ur ”Cocktailpartyt”. En scen i tolkning av Erik Lindegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. S. ELIOT
De stöter ut ljud, och tror de talar till varandra,
de gör grimaser, och tror de förstår varandra.
Och jag är säker på motsatsen. Ar det en sinnesvilla?
Reilly
Från en sinnesvilla måste vi återvända.
Det finns andra tillstånd som vi tar för sinnesvillor
men som vi måste acceptera och utgå från.
Och ert andra symptom?
Celia
Det är ännu underligare
Det låter löjligt — men det enda uttryck som jag kan
komma på för det är en känsla av synd.
Reilly
Ni lider av syndkänsla, miss Coplestone?
Det var ytterst ovanligt.
Celia
Mig föreföll det abnormt.
Reilly
Innan vi använder ordet ”abnormt”
måste vi först ta reda på vad som är normalt
för er. Vad menar ni med ”en känsla av synd”?
Celia
Det är mycket lättare att säga vad jag inte menar:
jag menar inte synd i vanlig bemärkelse.
Reilly
Och vad är enligt er åsikt den vanliga bemärkelsen?
Celia
Ja . . . det är väl att vara omoralisk —
och jag känner mig knappast omoralisk: är för resten
inte de människor vi tänker på som omoraliska
just de som säges sakna sinne för moral?
Jag har aldrig märkt att en omoralisk handling
skulle vara förbunden med syndkänslor:
i varje fall har jag aldrig träffat på det.
Det anses väl syndigt att skada människor
om man vet att man gör det. Jag har inte skadat henne.
Jag tog ingenting ifrån henne — ingenting
som hon ville ha. Jag har kanske varit dum:
men jag bryr mig inte alls om att jag har varit dum.
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
