Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - T. S. Eliot: Ur ”Cocktailpartyt”. En scen i tolkning av Erik Lindegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR ”COCKTAILPARTYT”
Reilly
Ingen väg är den bättre.
Båda är nödvändiga. Det är också nödvändigt
att välja mellan dem.
Celia
Då väljer jag den andra.
Reilly
Det är en fruktansvärd resa.
Celia
Jag är inte rädd,
jag är glad. Det är väl en ensam väg?
Reilly
Inte ensammare än den andra. Men de som tar den andra
kan glömma sin ensamhet. Ni kan inte glömma er.
Vardera vägen betyder ensamhet — och gemenskap.
Båda undviker den slutgiltiga
tröstlösa ensamheten i en skenvärld
av fantasier, där minnen blandas med begär.
Celia
I det helvetet har jag varit.
Reilly
Det är inte helvetet
förrän ni blir oförmögen till allting annat.
— Är alltså ert beslut fattat?
Celia
Jag tar er andra väg.
Vad ska jag göra?
Reilly
Ni ska fara till vilohemmet.
Celia
Å, vilken antiklimax! Jag har känt människor
som varit på ert vilohem, och kommit tillbaka igen —
visst hade de blivit mycket bättre — det var därför
jag kom hit. Men de återvände som . . . normala människor.
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
