Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Juli—aug. N:r 6
- Goethe: Lidelsens trilogi. I svensk tolkning av Anders Österling
- II. Elegi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIDELSENS TRILOGI
II
Elegi
När människan förstummas i sitt kval
gav mig en gud att säga vad jag lider.
Vad skall jag hoppas av det nya mötet,
av denna dag, som ännu blomlikt sluten
bär paradis och helvete i skötet?
Hur vankelmodigt räknar jag minuten!
Ej tvivel mer! Vid himlens port hon står
och lyfter upp dig till sin ungdoms vår.
*
Så emottogs du dock i paradiset
som var du värd det evigt sköna livet;
här var ditt mål, här blev det fulla priset
för all din innerliga strävan givet,
och i beskådan av det enda sälla
försvunno tårarna med sinad källa.
Hur denna dag på raska vingar flydde
och sågs minuterna framför sig driva!
Aftonens kyss ett hult sigill betydde:
så skall det ock i nästa sol förbliva.
Timmarna tycktes älskligt lika vandra
som systrar väl, men ingen helt den andra.
Grymt ljuv, den sista kyssen skar till roten
en härlig väv av minnen, vuxna samman.
Nu går, nu står den tröskelskygga foten
som om keruben drev den bort med flamman.
Matt stirrar ögat kring den dystra orten
och ser tillbaka: stängd är redan porten.
Nu slutes hjärtat i sig självt, som hade
det aldrig någonsin sig öppnat vida
och rönt en sällhet, som likt stjärnor lade
glans över varje stund vid hennes sida;
tungt nu av missmod, ruelse, bekymmer
det prässas ner; den kvava luften skymmer.
407
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:00:03 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1950/0425.html
