Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Thomas Mann: Min tid. Översättning av Nils Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIN TID
moraliserande spela ut frihet mot despotism,
ty friheten är ett ängslande problem,
ängslande såtillvida som man ställs inför frågan
om människans behov av psykologisk och
metafysisk trygghet inte bättre tillgodoses av
fruktan än av frihet. Detta talas det mycket om i
min ålderdoms verk, ”Doktor Faustus”.
Den heliga fruktan, den nya kyrkan, den
universellt bindande och bjudande tron som
bland mycket annat även lovar frihet från
frihet, existerar redan: den skapades av det
bysantinska Ryssland där det aldrig fanns någon
borgerlig demokrati och där despotin var
människans livsluft; på grundval av en långt ifrån
orientalisk utan en tysk-judisk, av den
västerländska industrialismen härledd
pan-ekono-misk världsförklaring och frälsningslära av
tvivelaktig sanningshalt upprättades här en
rättrogen, skenbart allena saliggörande kyrka
med heliga böcker, sakrosant dogmatik och
allt annat tillbehör. Eftersom denna kyrka
samtidigt är en stat så bedriver den maktpolitik
— och vem kan undra på det? Världserövring
är en urgammal dröm och varje troslära vill
erövra världen — även med risk att den bara
blir ett verktyg för världserövringen.
Jag tänker inte sticka under stol med min
vördnad för den historiska händelse i min
tid som den ryska revolutionen utgör. Den
har i sitt land gjort slut på ett anakronistiskt
tillstånd, som för längesedan hade överlevt sig
självt, den har intellektuellt höjt ett folk som
till nittio procent bestod av analfabeter och
berett den stora massan oändligt mycket
mänskligare levnadsförhållanden. Den utgör den
stora sociala revolutionen efter 1789 års
politiska och skall liksom denna lämna spår efter
sig i allt mänskligt samliv. Och även frånsett
allt annat högaktar jag dess konsekventa
opposition mot fascismen av italiensk eller tysk
färgton — denna rent re-aktiva och löjliga
efter-apning av bolsjevismen, en efterrevolution utan
varje anknytning till några idéer om
mänskligheten och dess framtid. Denna anknytning
skall man aldrig kunna beröva den stora ryska
revolutionen. Det tragiska är att den ägde rum
”Doktor Faustus”. Thomas Mann 1949
just i Ryssland och fick sin speciella prägel av
det ryska folkets öde och natur. I decennier
hade i detta väldiga land autokrati och
revolution fört en skoningslös kamp, en kamp med
alla medel som inte drog sig för något slags
terror. I denna kamp stod hela tiden
demokratiernas, även den amerikanska demokratins,
sympatier på revolutionens sida, ty av dess
seger väntade man sig ett fritt Ryssland, fritt
i demokratisk bemärkelse. Resultatet blev ett
annat, det blev ryskt. Autokrati och
revolution fann varandra i praktiken, och det som
vi nu bevittnar är den autokratiska
revolutionen, revolutionen i bysantinsk dräkt med
världsfrälsaranspråk, som ställer upp i stor stil
till en historisk kamp med västerlandet och
dess anspråk på att få utnyttja världen och
behärska den andligt liksom materiellt.
Det är en dyster historisk skickelse att
kampen mellan de båda imperialismerna bryter ut
eller hotar i ett ögonblick då tekniken har
ut
437
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
