Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - P. De Man: Odysseus eller Hjälte mot sin vilja. Översättning av Eva Alexanderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. DE MAN
ODYSSEUS ELLER HJÄLTE MOT
SIN VILJA
Det internationella utbytet av idéer skiljer
sig vid närmare betraktande inte i någon högre
grad från utbytet nationerna emellan av vilken
handelsvara som helst; framför allt gäller detta
romanen som är den vanligaste, mest allsidiga
och i allmänhet mest uppskattade förmedlaren
av idéer. Detta idéutbyte är underkastat samma
krav och möter samma svårigheter och är på
samma sätt ett resultat av en efterfrågan,
vilken i sin tur är föremål för de mest
skiftande och nyckfulla fluktuationer. Det är
nyfikenheten som framkallar efterfrågan och när
nyfikenheten är tillfredsställd upphör också
efterfrågan, som stimulerats av exportlandets
ekonomiska och politiska prestige. Efterfrågan
kan mätas i statistiska siffror och kurvor, där
man än kan iaktta plötsliga avbrott eller
tillfällig nedgång, än stegring till nya toppunkter
utöver den jämnt stigande medelkurvan. Den
kan ha sin grund i den föreställning man på
andra håll gör sig om varans beskaffenhet eller
ett av nyfikenheten stimulerat intresse. Den
kan slutligen, i vissa privilegierade fall, ha en
rent känslobetonad förankring, som visserligen
plötsligt kan upphöra vid någon av de i folkens
liv periodiskt återkommande politiska kriserna,
men vars betryggande soliditet man är
angelägen om att på alla tänkbara sätt återställa.
Dessa är några av de faktorer som skapar vissa
på det intellektuella området framställda
produkters anseende och ställning på den
internationella idémarknaden.
Att dessa litterära ”värdepapper” inte alltid
är nominella utan även kan ha en reell grund
är ett lyckligt sammanträffande som man
emellertid inte får fästa alltför stort avseende
vid.
Ett land som ligger utanför de stora
handelsvägarna kan inte göra anspråk på en dylik
favoriserad ställning när det gäller
avsättningen för sin romanproduktion. Detta
innebär dock inte att dess produktion därför skulle
sakna intresse vare sig i fråga om
dokumentariskt värde hos de i fantasin omskapade
realiteterna eller i fråga om den konstnärliga
förmåga som i dessa romaner skapat synteser av
ett folks moraliska, andliga, politiska och
sociala liv.
Att den svenska litteraturen inte, i varje fall
inte i Frankrike, har den plats som rätteligen
borde tillkomma den, är ett faktum, och detta
trots eller kanske på grund av de på senare
tid talrika översättningarna av svenska böcker.
Mer än i andra länder är det endast några få
berömda verk som nått verklig framgång i
Frankrike. Den glans som omstrålar
Strindbergs namn har fördunklat nästan alla andra
namn i svensk litteratur.
Men det gäller inte längre den rena
litteraturen. Romanen tenderar alltmer till att
underordna sig sitt ämne och det gäller inte längre
att skapa en värld vid sidan av vår egen, utan
att i stället ge en bild av den värld vi lever i
och att få ett klarare medvetande om denna
värld. Psykologin har blivit av sekundär
betydelse. Romanen har blivit metafysisk, politisk,
vetenskap med exempel ur det praktiska livet,
en essay i dialogform, en pamflett, allteftersom
det passar romanförfattaren. Fiktionen har
blivit reportage. Man kan säga att man nu
framställer livet i journalfilmens form.
Den verklighet som ligger till grund för den
svenska romanen fjärmar sig tillräckligt mycket
från vår egen tillvaro för att kunna
tillfreds
447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
